Vad ska vi med alla politiker till?

Ja, vad ska vi med alla politiker till? Känns de inte som en massa människor som bara babblar och babblar...? Och vad gör de för nytta? Skor de sig bara på oss vanliga skattebetalare? Är de den nya svenska "adeln" som rör sig på en yta långt ovan våra huvuden? Det är riktigt illa när vanliga medborgare känner så inför de politiker som vi faktiskt har valt. Just det.

Det innebär folkstyre

Vi har faktiskt "folkstyre" i Sverige, vilket betyder att vi faktiskt har det exakt som vi har valt att ha det. Anser man att det är fel, ja, då får vi chansen vart fjärde år att tala om hur vi vill ha det och rösta. Tyvärr ligger röstningen på låga dryga 70 procent i riksdagsval, vilket inte är bra för demokratin. Vi har dessutom möjligheten att tala om vad vi inte är nöjda med genom att ta kontakt med våra politiker, både på kommunnivå, landstingsnivå och på riksdagsnivå. Man kan mejla, ringa eller besöka dem. Däremot är det svårt att nå regeringens medlemmar, ministrarna. De är mycket upptagna och det är svårt att få svar av dem. Ofta har de hela staber som ägnar sig åt att svara i telefon eller svara på mejl och brev.

Så stiftar politiker lagarna

Följande beskrivning av lagstiftningen kommer från www.juridiken.org – en blogg om juridik.

  • Initiativ till en lagändring kommer till stånd, till exempel genom att någon politiker inleder en debatt, genom att något specifikt händer.
  • En politiker, eller någon annan tar initiativ till en motion lagförslag.
  • Eller regeringen kan besluta om att tillsätta en utredning som sammanställs i en rapport.
  • Utredningens förslag går på remiss till olika experter inom området och till olika organisationer. Remissvaren skickas in och sammanställs i departementet.
  • Förslaget bereds i berörda departement och skickas vidare till lagrådet
  • Lagrådet granskar lagförslaget och kontrollerar att det inte bryter mot grundlagen.
  • Regeringen lämnar in en proposition till Riksdagen.
  • Propositionen behandlas. Riksdagsutskotten inom områden som behandlar propositionen och skriver ett utskottsbetänkande; ett förslag till Riksdagsbeslut om man tycker man ska stifta nya lagar.
  • Riksdagen fattar beslut.
  • Regeringen utfärdar en nya lag. Då Riksdagen ställt sig bakom propositionen så kungörs den av regeringen.
  • Den nya lagen kungörs i Svensk Författningssamling.
  • I Sverige tillkommer ännu en dimension; EU

    Sverige tillhör ju - som inte obekant EU - vilket innebär att vi har ännu fler politiker att ta hänsyn till och som arbetar för svenska intressen på en ännu högre nivå än regeringens politik. Här väljs EU-parlamentariker också de vart fjärde år. Dessutom har Sverige en kommissionär som utses av regeringen, som arbetar på högsta nivå i EU. Både i kommissionen och parlamentet i EU stiftar dessutom lagar på EU nivå, som FÖREGÅR svenska lagar. Här har demokratin inte riktigt vaknat då de flesta inte är medvetna om att EU-lagar gäller över svensk lagstiftning – och att som medborgare bör man hänga med i det som händer i Bryssel och Strasbourg. Det sorgliga är att de flesta är så omedvetna om det arbete som läggs ner av våra svenska politiker, och att avståndet kan kännas för långt borta för att vi ska bry oss om politiken på EU-nivå.

    18 okt 2017