Bokbranschens endimensionella idé om digitalisering är olycksbådande
Frågan om digitalisering reduceras till en fråga om hur man kan få folk att köpa “e-böcker“.
[Förresten: läs Rasmus bok Det Postdigitala Manifestet. Köps här. Det lär bli den skarpaste text om digitaliseringen och dess efterspel som du läst och du kommer känna dig som en visare postdigital människa efteråt.]

Eboksläsare – så funkar det!
Nu har jag haft min eboksläsare en 10 dagar ungefär och det är dags att berätta hur det har fungerat och hur det känns att läsa från en läsplatta.

Hallå, bokbranschen! Ni har missat nåt
I en obetydlig monter på Bokmässan sker något betydande. Här – på några kvadratmeter som pryds av neongula plakat med handskriven text – finns den första svenska läsplattan för e-böcker till försäljning, Nuut. Stor som en pocketbok, med en mycket läsvänlig skärm. Här ryms tusen böcker, man vänder sida med en knapptryckning.

De förledande
Bonnierkoncernens nya kontrakt berövar författarna upphovsrätten.
Isobel Hadley-Kamptz förklarar varför hon inte vill skriva under.

Här är morgondagens läsplattor och böjbara papper
Förstå-sig-påarna menar att den stundande hösten kommer att innebära genombrottet för e-böcker och – följdaktligen – e-bokläsare på den svenska marknaden. Vissa pratar om ett paradigmskifte.

Berättandets och bokens framtid
Lagom till bokmässan lyfter Anna fram bokens framtid som veckans skifte. Precis som musik-, film och TV-industrin står bok-industrin inför ett pågående skifte.

En e-boksexplosion i vinter?
Att tala om en digital framtid när vi redan lever mitt i en digital verklighet kan verka märkligt. Men faktum är tvärtom att det digitaliserade fortfarande är just framtid, inte minst när det kommer till bokläsning.

Bokmässekoma
Anna Troberg: Det är alltid extremt svårt att summera mässan, men jag ska försöka.

Svårt att digitalisera backlist för små förlag
I Sverige fungerar Elib som den enda distributören av elektroniska böcker och i förlagsvärlden pågår just nu en typ av upprustning med digitaliseringsprojekt som skall leda till att det mesta i backlist, alltså det som inte längre finns i tryck, ska vara tillgängligt i e-boksform. Att

(Stora delar av guiden har tidigare publicerats på Digital Renaissance).

1. Glöm allt som varit. Vi vet, det är svårt att acceptera, men den nya bokbranschen har inte så mycket med den gamla bokbranschen att göra. Ingenting kommer att vara likadant, allt kommer att förändras. Läsarna, distributionen, marknadsföringen, företagen, förlagen, produkterna, återförsäljarna, verktygen osv osv.

2. Var positiv och ha ett öppet sinne. Det finns ingen anledning att känna sig dyster inför framtiden (så länge du är med och berättigar dig en plats i den i framtiden). Framtiden är ljus om du spelar dina kort rätt. Det enda du vet är dock att den kommer att bli annorlunda än nu. Ha ett öppet sinne och lyssna på folk med nya idéer. Rynka inte på näsan åt ny teknik, nya idéer, nya tankar. Så, le när du pratar om framtiden – framtiden är bra!

3. Agera som om du inte vet någonting alls. Inte som att du vet allt, det gör du inte. Du kommer bara framstå som korkad om ett halvår. Var ödmjuk istället, ingen vet exakt vad som kommer hända. Carte Blanche. Det enda vi vet är att nästa stora händelse är byggd på nya idéer, från någon som tänkt annorlunda än alla andra.

4. Feedback är allt. Lyssna på vad folk säger om dina idéer. Har de rätt? Varför inte? Var tydlig och låt dina idéer utmanas av andra. Lyssna, lyssna, lyssna. Feedback är allt.

5. Prata med dina barn. Kidsen köpte aldrig musik-cd, kommer aldrig köpa musik-MP3:or. Gäller det samma med böcker? Vad har de för förhållande till böcker? Positiv? Negativ? Finns det ett liv bortom Harry Potter? Hur vill de konsumera berättelser och kunskap? Fråga dem! Titta på dem!

6. Testa den digitala världen. Prova varje ny tjänst eller webbplats du hör om. Varje produkt och varje nätverk. Du måste veta vad människor pratar om, och du måste hitta de starka och de svaga sidorna för varenda en av dem. Vilka funktioner är bra? Vilka funktioner saknar du? Vad kan bli bättre? Gå ut och lek!

7. Skaffa nya vänner. Ja, dina gamla vänner är trevliga och skrattar åt dina skämt och gör att du känner dig bekväm när ni umgås tillsammans. Men du behöver prata med nya människor för att få nya idéer och ny input. I det här fallet är det extra viktigt att du går utanför din trygga sfär. IT-nördar/programmerare, webbdesigners, konstnärer, musikbransch, sociala medier, läsare, beteendevetare, mängder av kids och konsumenter inom alla områden.De kommer alla att granska ditt erbjudande på sitt sätt och ge sina speciella synpunkter och inputs på dina nya tankar vilket i slutändan kommer att göra ditt erbjudande bättre. Du behöver nya vänner.

8. Samarbeta. Det finns massvis med bra människor som gör bra grejer. Kanske kan du bygga vidare på en redan utvecklad produkt. Samarbeta med människor och tjänster som gör att ert gemensamma erbjudande når ännu längre tillsammans.

9. Prova, prova, prova. Allt måste inte planeras och budgeteras år i förväg. Se till så att det finns möjligheter att testa små och snabba projekt och idéer. Det går aldrig att veta vad som lyckas i förväg. Om du misslyckas, försök igen (det är billigt). Digitala satsningar är ofta betydligt billligare än de i den gamla världen. Testa, prova, försök. Meja ner och bygg upp igen. Plötsligt hamnar du kanske rätt. Våga ta risker.

10. Läs bokensframtid.se. Häng med i debatten, läs bloggar, utspel, facktidningar, dagstidningar osv. Håll dig uppdaterad med nya idéer.

Eller, jag bara skojade.

Givetvis handlade mötet om bokens framtid mer om bokens historia och tradition än om dess framtid. Mer om hur förlagens inbillade informationsmonopol ska kunna fortleva än om en sund och vettig diskusison där egenintresserna står tillbaka och vi zoomar ut för att se den breda bilden, helhetsbilden.

Och det är ganska intressant att se passiviteten i bokbranschen just nu. Det händer ju liksom inget. Det bara pratas. Men egentligen vill alla att det bara ska bli som det var förr. Att allt ska gå tillbaka till default mode igen. Som det alltid har varit.

Men informationsmonopolet är rivet. Informationen är fri. Snart finns allt tillgängligt. Det är det andra som ser till. Branschen själva kan inte stoppa det, hur mycket de än vill. Och vi är många miljarder som ser fram emot det. All information, alla böcker, som någonsin funnits, sökbara, indexerade, tillgängliga, gratis. Om boken överlever? Kanske. Kanske inte. Och det kvittar ju, det är innehållet vi vill åt. Inte formen. Men det kvittar inte för  branschen. Den traditionella branschen. De vill att allt ska vara som förr. Om själva bokbranschen överlever? Kanske. Eller säkert. Men under nya former.

Mänsklighetens todo-list just nu:
1. Gör all information och kunskap som någonsin funnits och finns tillgänglig för så många människor som möjligt.
2. Ta hand om naturen.
3. Ta hand om varandra.

Bokförlagens todo-list just nu:
1. Tjäna så mycket pengar som möjligt på det som vi alltid har tjänat pengar på.
2. Börja undersöka “det här med nya sätt att ta till sig information”
3. Börja undersöka sätt att överföra den gamla världen till den nya världen.
4. Utveckla ett smart DRM-skydd där det tidigare informationsmonopolet till synes upprätthålls även i den nya världen.

Vi är ganska många som tycker att det som står överst på mänsklighetens todo-list är viktigare än det som står på bokbranschens todo-lista.

Så hur möts de här två intressena? Maila så kommer vi och berättar.

Nu står en massdigitalisering och knackar på dörren. Och det påverkar boken som produkt, utgivarna, tryckerierna, läsarna och alla som på något sätt är inblandade i processen till hur och varför en bok blir till. Exakt hur och på vilket sätt påverkan kommer att vara är så klart lite svårt att veta, men att saker kommer förändras i grunden är något som är säkert.

Det som många hävdat, att “allt som kan digitaliseras, kommer att digitaliseras”, är nu igång. Dagstidnings-, musik- och filmbranschen drabbades lite tidigare och har motvilligt tvingats till förändring.

Bokbranschen är next. Förändringen kommer bli större, snabbare och kraftfullare än vi nog kan föreställa oss. Och det kommer så klart att påverka tryckerierna. Boken är ju trots allt själva kronjuvelen i den grafiska branschens produktutbud.

Händelser den senaste tiden visar tydligt var vi är på väg:
• Google har digitaliserat (scannat in) över 7 miljoner böcker från biblioteken i Harvard, Stanford, Oxford samt The New York Public Library. Inscanningen fortsätter.
• Svenska bibliotek och informationssamlingar digitaliseras och kommer snart vara helt tillgängliga.
• Lånen av e-böcker på framförallt högskolebiblioteken är på god väg att gå om de lånen av pappersböckerna. [Uppdaterat: Det har nu skett, se KB för mer info.]
• Utvecklingen av e-bokläsaren har nått en nivå där användarna accepterar den, och ett globalt kommersiellt genombrott stundar. (I dagsläget har det sålts omkring en miljon e-boksläsare i USA, som varit första testmarknaden.)
• E-handelsjätten Amazon har 250 000 böcker tillgängliga via sin e-bokläsare Kindle. Användaren kopplar upp sin Kindle till Amazon-butiken och på mindre än en minut har du beställt, betalat och laddat ner boken. Antalet tillgängliga böcker växer ständigt och redan nu säger Amazon att uppemot 10% av deras bokförsäljning är digitala böcker.
• Även tidnings- och tidskrifts-arkiv scannas in.

En digital bokvärld väntar alltså bakom hörnet. Hur snabbt det kommer att gå kan vi så klart fortsätta att diskutera – men under tiden händer det, och inom kort sitter din granne på stranden med en e-bokläsare fylld med alla världens böcker och ler nostalgiskt åt högen pocketböcker som du mödosamt släpat med dig.
Låter det framtid? Tänk då på att för mindre än 10 år sedan var det fortfarande få förunnat att ladda ner digital musik – idag har mp3:an slagit igenom över hela världen, 200 miljoner iPods har sålts och de fysiska cd-skivorna är på väg att marginaliseras.

Så, hur ska då bokbranschen och den grafiska branschen agera inför det här? De måste så klart göra det som musikbranschen aldrig gjorde. Acceptera att det är ett omstörtande skifte på gång, sätta sig i förarsätet, prata med användarna/läsarna, och vara med och leda utvecklingen snarare än att titta på när tiden springer ifrån dem. Google, Amazon och digitala spelare kommer inte att vänta. Och inte konsumenterna heller.

Förlagen och tryckerierna måste nu, tillsammans med både de traditionella och nya distributörerna, skapa lösningar för att kunna dra nytta av den nya situationen. Söka upp samarbeten med förlagen, komma på spännande lösningar där e-boken och pappersboken kan komplettera varandra, göra produktionslinjerna redo för snabba print-on-demand-tryck och så vidare. Kanske framförallt hitta mervärdet i den tryckta sidan – marknadsföra de värdena och sprida fördelarna även in i den digitala eran.

Viktigast är att våga testa sig fram, våga hitta nya arbetsmetoder och att inte passivt titta på när mer och mer tryck försvinner från pressarna.

För med rätt inramning kommer pappersboken alltid kunna locka, förundra, utbilda och inspirera människor – även 555 år fram i tiden.
Det kommer bara bli betydligt svårare att motivera läsarna varför.
Kan du?

Krönikan finns också publicerad i juninumret av AGI Aktuell Grafisk Information. AGI är grafiska branschens största tidsskrift och ges ut i Sverige, Norge, Danmark och Finland.