Men jag saknar några saker:

1. Svenska böcker.
Kära svenska bokförlag, nu börjar det bli pinsamt. Var är böckerna? Nu finns det (åtminstone) ett sätt att ta till sig stora mängder digitaltext på, ett effektivt, användarvänligt och enkelt sätt dessutom. Det här har ett företag utanför den traditionella bokbranschen gjort möjligt – utan er hjälp. Bra så. Aktörer utanför den traditionella bokbranschen har även tagit fram mjukvaror för att det ska gå smidigt att läsa, sälja, köpa och använda ert material – utan er hjälp. Bra så. Åtminstone en av aktörerna  försökte även hjälpa er med att överföra ert stora analoga arkiv till ett digitalt tillgängligt format, men det satte ni stopp för (bland annat med motivering att ni skulle fixa det själva..). Ungefär där går gränsen för hur mycket de kan göra utan er. Därför undrar jag nu; var är böckerna? Vad väntar ni på? Vad händer? De andra branscherna har gjort sitt, nu är det upp till er.
(Och ja, det börjar bli lite bråttom, snart tar vi saken i egna händer…)

2. En bättre prissättning på de böcker som faktiskt finns.
Det är inte OK och kommer aldrig att bli OK att betala över 120 kronor för en ebok, framförallt inte vars papperspocket-version finns på Pressbyrån för 42 kr. Den här prissättningen som stora delar av den svenska bokbranschen kör på är skadlig. Det är inget sätt ni vinner kunder, skapar en marknad, får sympatier eller tjänar pengar på. Ge mig eboken till samma pris som pocketen, minus kostnader för lager, papper, tryck och distribution. Det är ett fair pris. Det kan jag nog tänka mig betala.

Övning: testa att ta två aktuella böcker med ungefär samma framgång och ungefär samma läsekrets. Släpp den ena boken tillgänglig som ebok för 120 kr (ert nuvarande normalpris) och den andra tillgänglig som ebok för endast 20 kr. Vänta en månad, summera sedan intäkterna från vardera ebok. Jag är rätt säker på att den för 20 kr kommer att ha dragit in betydligt mer till både förlag och författare än den för 120 kr.

3. Bättre upplösning på skärmen.
Det är inte helt optimalt just nu. iPad-skärmen funkar absolut bra, och den funkar 100 gånger bättre än alla andra läsplattor jag testat eller ägt (gav bort min Sony Reader till mamma precis). Men det kan bli ännu bättre så klart. Ge mig samma skärpa och upplösning som på iPhone 4 så blir jag glad.

4. En Longform.org på svenska.
Vem gör den?
(Longform är, i brist på bättre, en länksamling som kureras av några med god smak och fina intentioner. Där samlas lååånga artiklar som finns på nätet – allt från gamla godingar till nyskrivet. Allt jag behöver göra är att klicka på “read later” och de skickas till min iPad via fantastiska Instapaper. Fantastiskt! Här har jag hittat några av de bästa artiklar jag någonsin läst.

5. En scrobblingstjänst för text.
Jag vet att det är på gång, att några olika aktörer sitter och sliter med det. Men egentligen behöver det nog inte vara så avancerat. Det måste inte vara ett helt Last.fm etc etc. Allt jag behöver är att veta vad jag har läst, och vad mina vänner har läst. Samt vad vi tycker om det vi läst. Artiklar, blogginlägg, böcker. Så mycket mer avancerat behövs inte i ett första skede. Det viktiga är att det kommer något nu.

6. En vettig svensk dagstidnings-app.
Vem ska göra den första?

7. En vettig svensk dagstidnings-app med enbart bilder och bildspel.
Bilder + iPad = sant. Vem ska göra den första renodlade bildappen med svenskt innehåll?

8. Svenska serier.
Var hittar jag er?

9. Iceberg.
Iceberg är tjänsten som bland annat Publit använder sig av för publicering av eboksappar till iPhone. Den är inte optimal, men den är helt ok till iPhone. Till iPad är samma app dock helt kass. Något stöd för genuin fullskärm finns inte, och skärpan på texten i dubbel storlek är katastrofal. Så här behöver vi en uppdatering – hoppas det händer snart! (även om priserna för de allra flesta apparna är knasigt satta, se punkt 2).

10. Svenskt tangentbord.
Så klart..

Vad saknar du?

Vår kultur påverkas av dess förpackning. Men också av tekniken med vilken vi distribuerar den. Papyrusrullarna, pergamenten, codex-boken och tryckpressen är några av de mest självklara exemplen från historien. Och i varje skifte har tekniken fört det intellektuella landskapet och tänkandet vidare, ja hela kulturen vidare. Men i varje exempel har det också tagit århundraden från det att tekniken presenterats, till att den visa sin fulla potential.

Tryckpressen kan statuera exempel. Uppfunnen i mitten på 1400-talet, men påverkade vår kultur på allvar först närmare 400 år senare. Visst fick den spridning redan i slutet av 1400-talet, men det var först under 1800-talets industriella revolution som böcker hamnade framför den breda massans ögon. Fram till dess var en bok något som bara några få hade sett och än färre kunde läsa. Bokens spriding har alltså mer den industriella revolutionen att tacka än Gutenbergs blytyper.

Till det senaste omvälvande teknikskiftet får vi räkna textens digitalisering, men skillnaden jämfört med tidigare teknikskiften är många. När det tog tryckpressen nästan fyra sekel att förändra folks beteenden, tog det internet knappt två decennier. Runt år 2000 gick den elektroniska textmängden i världen om den tryckta och ungefär samtidigt kan man säga att stor del av vår intellektuella aktivitet började flytta ut på nätet. Från print, till webb. För första gången någonsin behöver det tryckta ordet motivera sin existens och relevans.

För litteraturhistorien gäller något liknande. När de intellektuella aktiviteterna försiggår mer online än on paper så måste litteraturhistorien, för att fortsätta vara relevant, digitaliseras. Och den utvecklingen har vi precis bara snuddat vid.

* * *

Så vad händer med den tryckta boken – är den hotad? Är tryck på väg att marginaliseras? Njaa. Varje år trycks hundratusentals nya titlar på förlag världen över. Ingen tror att de kommer att försvinna över en natt. Men det är inte heller sunt att förlita sig på att det kommer fortsätta så i all evighet.

Till och med de mest inbitna anti-digitaliserarna, den svenska bokbranschen inkluderad, kan samsas kring att vi är uppe i ett epokskifte. Intagandet av tryckt text ersätts med digital text på skärmar. På ett privat plan har den redan ägt rum för många, för andra är det en bit kvar. Hur och när den flytten blir total (eller om den någonsin blir det) är egentligen onödigt att spekulera kring – trenden att stora delar av vår lästa text är digital är glasklar, och det är alla överens om.

Att det däremot kommer påverka alla som producerar, sprider eller på andra sätt hanterar det skrivna ordet är inte lika accepterat. Eller de har åtminstone inte gjort sig beredda på den stundade omställningen.

* * *

När jag föreläser om bokbranschens steg in i den digitala världen brukar jag prata om ”bläddra-, prassla-, känna- och bada-argument”. Det är argument som ofta kommer upp i samband med en skepsis inför att böcker blir digitala texter och läses på skärm. Att läsa text på en läsplatta, en mobiltelefon, en datorskärm eller en insmugglad iPad känns inte likadant som att läsa en riktig bok, hävdar skeptikerna. För att inte tala om den ekonomiska risken man tar när man väljer att plocka med sig laptopen i badet framför pocketboken.

Men den argumentationen faller på så många plan – vi badar helt enkelt inte så ofta.
En jämförelse med musikskivan är också på sin plats: Den hade exakt samma attraktion 1999 som pappersboken hade 2009 – den var en stark artefakt som många samlade på, betalade dyra pengar för, kopplade sin identitet till, tjänade pengar på, osv osv. Ändå tog det inte ens sju år från det att den första iPoden släpptes på marknaden till att skivbranschen hade halverat sin försäljning av skivformatet. Sju år. Och idag pratar ingen längre om skivans känsla och identitet, eller fysiska fördelaktiga egenskaper. Digital musik är den vanligaste formen att distribuera och konsumera musik på.

Samtidigt släpps iPaden. Hur långt dröjer det innan bokförsäljningen är halverad?
Frågan är retorisk.

Istället för att pajkasta om analog vs digital läsning bör vi kanske fråga oss vad det var som drev oss till böcker från början. Var det papperet, badkaret, dofterna eller hundöronen? Nej, det var ju givetvis berättelserna, informationen – innehållet i boken.

Det borde göra oss medvetna om problemet att låsa oss för mycket kring ett visst format. Eftersom det egentligen är innehållet som vi är intresserade av. Innehållet som egentligen spelar någon roll.

* * *

Ett annat argument mot digital text är ofta att distraktionen vid läsningen är stor. Med en pappersbok kan man bara läsa text. Med en digital bok finns möjligheterna att andra typer av tjänster, program, underhållningar, dyker upp. ”Pling-ljudet från mailboxen kommer att störa min läsning”, ”de ständiga uppdateringarna på Facebook och Twitter kommer att störa din läsning”, osv osv.

Skillnaden med de digitala tjänsterna som boken snart blir en del av, är att de här ”störningsmomenten” kommer att integreras i läsupplevelsen, i berättelsen. Det kommer att berika läsupplevelsen. Multitasking tar inte fokus från vår huvudaktivitet idag, det är vår huvudaktivitet. Och det kommer även att påverka och utveckla den digitala litteraturen.

***

När texten digitaliseras försvåras definitionen av vad den bok är. När börjar en bok att vara en bok? När slutar en bok att vara en bok?

Enkelt svar: Spelar det någon roll?

När kultur blir digital händer spännande saker. De traditionella formaten bryts upp, men även mycket av det vi tidigare tagit för givet. Boken, som vi känt till den under de senaste 150 åren, har följt den industriella modellen av en produktcykel: tillverkning, marknadsföring, försäljning, distribution. Allt det här håller på att förändras. Digitaliseringen gör att nya vägar, kortare vägar, växer fram. Stigen från författarens huvud till läsarens hjärta är kortare än någonsin. Nya publiceringsvägar blir tillgängliga.

Men förutom distributionen lär digitaliseringen också förändra själva innehållet i boken, det har ju nya distributionskanaler alltid gjort tidigare. ”Vår kultur påverkas av dess förpackning”, inledde jag den här texten med. Nya distributionsmöjligheter förändrar våra berättelser och sättet att berätta dem på.

I en intressant artikel i Wall Street Journal från förra året skriver författaren Steven Johnson om att när böckerna blir digitala och indexeras i sökmotorer, så är det inte bara böckerna som fasta enheter som blir mer tillgängliga – även varje sida, varje stycke, varje mening blir sökbar och vill påkalla vår uppmärksamhet. Och varje sida, varje stycke, varje mening konkurrerar med varje annan mening, stycke, sida – på ett sätt som de aldrig gjort tidigare.

Att läsa en hel bok blir kanske plötsligt ointressant? Exempel: Varför läsa alla 340 sidorna som boken består av, när 2234 personer har kommenterat texten och märkt ut de 15 styckena som bäst förklarar det som just du söker. De andra läsarna har också kopplat ihop dessa 15 stycken med 15 stycken från andra böcker, skriva av andra författare.

Vem kan motstå ett sådant scenario? För ren nyttoläsning är vinsterna självklara. Boken fragmenteras, och det kommer göra oss effektivare i vår informationsinhämtning.

* * *

Men hur är det med skönlitteraturen och andra berättelser? Kommer de också att fragmenteras, styckas upp, bli stycken istället för långa kärnfulla berättelser? Vad händer med djupläsningen? Vad händer med textens unika egenskap att förklara komplexa och abstrakta resonemang och idéer?

Det återstår att se, så klart, allt kommer så klart att leva vidare parallellt med varandra. Men nedan följer en liten lista på idéer hur läsandet och skrivandet (och relationen mellan dem) kommer att förändras framöver.

1. Vi kommer att vilja läsa allt kortare texter.
I takt med att vi blir effektivare och får bättre filter att hitta fram till det vi verkligen är ute efter kommer vi också ta del av allt kortare texter. Vi kommer kräva att varje ny sida, varje nytt kapitel, motiverar oss tillräckligt för att läsa vidare. Konkurrensen från andra källor är nämligen starkare. Vi hittar fram till de styckena i texten vi vill åt, resten skippar vi. Och det gäller inte bara nyttoinformation. Många spår också ett återinförande av de kortare skönlitterära texterna – novellerna och essäerna. Också den korta följetången är på väg tillbaka i litteraturen. Allt det här har fått stå tillbaka de senaste decennierna, till förmån för den ”normallånga” romanen. Varför? För att folk tappade intresset för den typen av texter? Nej, snarare för att kortare texter har varit svåra att tjäna pengar på under många år (på grund av hur produktionsprocessen sett ut). Men med digitala berättelser ges plötsligt möjlighet att hitta ekonomi i dem igen, med mikrobetalningar och andra lösningar. Den korta texten är på väg in i våra medvetanden på riktigt.

2. Vi kommer att vilja läsa allt längre texter.
Samtidigt kommer vi också att läsa och skriva längre texter. Det vi verkligen bryr oss om och är intresserade av finns det nu möjlighet att skriva och läsa hur mycket som helst om. Tidigare har ekonomin för boken varit som bäst när den kostade mellan 5-20 kronor att trycka och var mellan 150 och 400 sidor lång. Då föll ekonomin kring tryckkostnader, försäljningspris och efterfrågan ut som bäst för den producerande enheten. Men för en elektronisk text gäller andra principer. Det kostar plötsligt lika lite att tillgängliggöra en text som är 140 tecken eller 140 000 tecken lång. Och den övre gränsen utraderas och en ökad omfång är inte längre en ökad kostnad (det är ju till exempel det här blogginlägget ett bra bevis på.). Istället handlar det bara om hur mycket tid och uppmärksamhet läsaren vill ge författaren (och vice versa).

3. Vi kommer att vilja läsa böcker som rör sig, är interaktiva och blandar olika media.
Nya typer av berättande kommer att växa fram. Och med nya möjligheter att berätta kommer också nya typer av berättelser. De kommer säkert att skilja sig och spreta åt alla möjliga håll och mediatyper. De som är bra på det här idag, spelutvecklarna, kommer säkerligen att visa vägen. De är grymma på berätta berättelser, och de utvecklar hela tiden nya tekniker och möjligheter.

4. Vi kommer att se läsning som något publikt och inte privat.
Idag är läsning av böcker något väldigt privat, men för alla som läser bloggar är det något väldigt socialt, till och med publikt. Du läser och kommenterar, du sprider vidare och rekommenderar. Att ha läst en bloggpost du inte kan länka till är att ha läst en bloggpost i onödan. Detsamma kommer ske för ”böcker”. Vi kommer aldrig läsa ensamma igen. Allt vi läser kan spridas, kommenteras och tipsas om. Och utvecklas, förbättras, remixas. Här kommer det att hända mycket de närmsta åren. Det är lätt att se boken som plats för samtal istället för en isolerad slutprodukt. Lägg där till hela community-byggandet kring en bok/berättelse och vår vilja att diskutera och fördjupa oss i ämnen vi verkligen är intresserade av.

5. Vi kommer att komma närmare författarna och gränserna mellan vem som är författare och vem som är läsare kommer att bli suddigare.
Idag är många författares läsarkontakt väldigt knapp. Många i bokbranschen lever också i myten om att en författare ska vara svårtillgänglig, mystisk och verklighetsfrånvänd. Det stämmer säkert för några få, men för de allra flesta finns det mycket att tjäna på att närma sig läsarna mer. Hittills har vägarna varit svåra; en boksignatur här, någon uppläsning där, kanske en bokmässa där. Internet och digital läsning gör det möjligt att utöka den här kontakten och det utbytet oerhört. Till och med att integrera den i berättelserna – att göra läsarna till en del av läsupplevelsen. Det handlar inte längre om ekonomiska möjligheter eller geografisk distans, det handlar bara om idéer. Och det kommer vi snart att se många av. Detsamma gäller kontakten mellan läsarna, där finns det mycket att göra och förbättra. Förändringen inom en femårsperiod kommer vara enorm.

6. Vi kommer att fortsätta läsa “helt vanliga böcker”.
Ja, Jan Guillou, du och dina barnbarn kan vara lugna.

* * *

”Det finns poänger i att upprätthålla en åtskillnad mellan bloggen som flöde och boken som stopp. Bloggar bör länka maximalt, men böcker blir sällan mer attraktiva bara för att man försökt trycka in så kallad interaktivitet mellan pärmarna. Boken bör förhålla sig till nätet som ett urval ur ett överflöd.”
/ Rasmus Fleischer i ”Det postdigitala manifestet” från 2009. (LÄS!)

Rasmus har helt rätt i mycket av det där. Böcker ser ut på ett visst sätt, och ska kanske fortsätta att se ut så även om de digitaliseras. Det behövs stabila referenspunkter även på en fluktuerande webb. Men böcker, som vi känner dem idag, är skapade för sitt format – de är skapade för att vara statiska, för att inte länkas. Texterna är skrivna för att bli tryckta i en pappersbok, inte till någonting annat.

Men föreställningen om vad en bok är och hur den ska vara, är på väg att förändras – och med det kommer också innehållet, berättelserna, att anpassas för de nya formaten. Och först då kommer det nya formatet kanske att kännas helt naturligt?

Säkert är i alla fall att nya möjligheter för berättandet är på intåg, och att det med det följer nya typer av berättelser.

Historien upprepar sig alltså igen – i framtiden.

Moderator: Welcome to Obsolete Anonymous! I’ve gathered you all here to welcome our latest member, the Print Industry.

Print Industry: Hello, everyone. But there’s been a mistake. I don’t belong here.

(chuckles all around)

Print Industry: I’m serious. I’m not obsolete. I’m relevant. Print books have been around for hundreds of years. They’re never going to be replaced.

VHS Tapes: Yeah, we all thought like that once.

LP Records: It’s called denial. It’s tough to deal with at first.

VHS tapes: Easy for you to say, LP. You’ve still got a niche collector market. They can’t even give me away on eBay.

Läs den fantastiska fortsättningen….

Nu har delar av den visionen blivit verklighet! Kista Science City hörde av sig.
Låt oss presentera halvdagskonferensen:

Framtidens digitala media

– Ny teknik, nya förutsättningar, nya affärsmodeller.

Datum: 4 maj 2010
Tid: 8.30-13.30
Plats: Kista Showroom, Kista Science Tower
Arrangörer: BokensFramtid.se, Kista Idea Lab, Innventia, Teknikdebatt och Kista Science City.
Pris: Registreringen är stängd, konferensen är fullbokad.

Beskrivning:
Årets mest intressanta halvdag, där förlagen, teknikbranschen och vi som läser och köper media diskuterar framtiden.
Det handlar om eReading, distribution och ny teknik. Hur ser de nya affärsmodellerna ut? Läsplattor och nya devices, hur funkar det? Och hur tar man betalt för innehåll? Vilka trender nu och i framtiden gäller för teknisk utveckling och nya plattformar? Frågorna är många, men det finns svar…

Medverkande:
Piratförlaget, Ordfront, Recito Förlag, Daniel Åberg, eLib, Publit, Ericsson (Mobile Broadband Modules), Neonode, Stora Enso, Kista Idea Lab, Ekotech, Bokensframtid med flera. Några kan tillkomma. Mer info och program snart.

Frågor? kontakta kalle@bokensframtid.se

Läs New York Times recension till exempel. Eller Walt Mossbergs recension (eller Jan Gradvall om Walt Mossberg för den delen). Eller Joakim Jardenbergs kommentarer till och demo av “paddan”.

Det här är dock det som är mest spännande, tycker jag: Popular Science, med Bonnier Mag+ från BERG. Se videon:

Fint!

Men trots allt det här väntar jag nog med iPad-inköp tills den släpps i Sverige och 3G-uppkopplingen är klar. Hur gör du?

Kommer allt att förändras över en natt? Både ja och nej, tror jag.

“Ja” för att det är startskottet för en bred och stor teknikutveckling. Det är först nu verktyget är på plats. Första versionen av iPad kommer säkert att betyda mycket, men framförallt kommer det att sätta igång utvecklingen ännu mer. Andra teknikleverantörer kommer vilja hänga med, de kommer vilja göra egna iPads (ordet “iPad-dödare” lär bli poppis om ett halvår eller så..).
Allt det här är bra, ja till och med nödvändigt, för att tekniken och innehållet ska utvecklas.
Men det kommer inte att ske över en natt. Där av både “ja” och “nej”.

Det vi däremot kan vara säkra på är att det kommer att ske en stor omvälvning. Om den sker i vår, eller om 3 år är egentligen ganska ointressant. Den lär dessutom vara ganska individuell. Hur som helst så är det hög tid att börja fundera på allvar över hur bokbranschen, biblioteksvärlden, författarvärlden, tidningsbranscherna osv ska jobba med den här förändringen.

Tidningarna har bra självinsikt och utvecklas ständigt och tittar på nya vägar. Men vad gör bokbranschen? Vad gör biblioteksvärlden?

»Revolution does not happen when society adopts new technologies
– it happens when society adopts new behaviours«
Clay Shirkey

Clay Shirkey har så klart rätt. Det är tjänsterna och inte hårdvaran som betyder nåt här. Och det kommer säkert att ta lite tid innan våra beteenden ändras, innan de revolutionerande tjänsterna kommer, innan vi på allvar förstår möjligheterna med iPaden och liknande prylar. Men när det väl har börjat hända saker, så kommer det gå fort. Titta på musikbranschen.

Och iPaden är första steget. För att vi ska förstå lite vilka tjänster och produkter det handlar om kan vi till exempel titta på Penguins video som de kallar iPad iMagineering. Det är kanske inte 100% awesomeness, men det är bra. Någon har försökt tänka lite. Försökt tänka fram något från början. Gjort om, gjort rätt. Jag gillar det.
Och framförallt öppnar det upp för egna tankar. Om de kan göra så med sitt material, vad kan då du göra med ditt? Plötsligt har vi idéer om helt nya sätt att ta till sig information och kunskaper och berättelser på. Magic!

Men var är de svenska motsvarigheterna? Var är idéerna? Var är projekten? Var är inspiratörerna?
Ta nu chansen och sätt igång och jobba fram nya förslag, tjänster, idéer. Direkt. Låt fantasin flöda. Inget är som det alltid ha varit.

Och snart lär alla bli varse.

iPad iMagineering from Penguin Books on Vimeo.

För varje utlånad ebok via ett bibliotek betalar biblioteken 20 kr till förlagen (via elib).

En helt galen summa.

Det kostar alltså biblioteken och skattebetalarna ungefär lika mycket att låna ut 40 pappersböcker som 1 e-bok.

Jag har alltid trott att förlag, författare och bibliotek gillar varandra. Att de liksom kämpar tillsammans för ett bredare, större och kanske till och med bättre läsande. Men så verkar det inte riktigt vara…

Alla är överens om att biblioteken behövs och fyller en jätteviktig funktion för läsandet i det här landet.. men bara så länge det inte drabbar den egna försäljningen, verkar vara ett nytt tillägg. Ett bibliotekslån är en bra sak, i teorin, men i praktiken, resonerar förlagen (och en del författare), är varje utlån en förlorad försäljning.
Vilket ju är ett helt galet resonemang (men mer om det någon annan gång).

Hur som helst, avtalet mellan bibliotek, förlag, författare finns där, och det är bra och det gynnar svensk läsning. Det verkar vara ett avtala som är hårt och fast och nästan skrivet i sten – även om detaljer om ersättningsnivåer debatteras en hel del vad jag förstått. Bra så.

Hur exakt bibliotekens avtal ser ut eller vilka begränsningar de har osv, har jag inte så bra koll på. Men för ett tag sedan fick jag det förklarat för mig av en bibliotekschef i Stockholmsområdet. Jag tror han sa ungefär såhär:
“Vi som bibliotek kan gå in i vilken Pocketshop som helst och köpa en bok för 39 kr. Sen kan vi ta med den till vårt bibliotek och låna ut den hur många gånger som helst. För detta betalar vi en ersättning till förlagen på mellan 50-80 öre per utlån.”

Fair enough tycker jag. Funkar det så är det fantastiskt. Biblioteken är i princip undantagna upphovsrätten. För medborgarnas bästa.

Men när det gäller eböcker så ser det helt annorlunda ut. De har nämligen inte varit en del av det tidigare avtalet mellan förlag, författare och bibliotek. Så när nu biblioteken kommer och vill börja låna ut eböcker, så är min känsla att förlagen nu tar sin chans att “ta tillbaka” lite. Nu kan nämligen förlagen sätta upp sina egna regler för utlåningen av eböcker, något som de inte verkar vara rädda för att göra. Faktum är alltså att de tar i så de spricker..

För varje utlånad ebok via ett bibliotek betalar biblioteken 20 kr till förlagen.
Och det är skattepengar vi snackar om.
Alltså inte per titel, utan per utlån.

Någonting är helt galet här.

Det i sin tur gör ju att biblioteken (med begränsade budgetar) tvingas sätta begränsningar i hur många utlån som de har råd med. Dessutom får förlagen själva bestämma vilka titlar som ska finnas till ebok-utlån vilket gör att de nyaste och populäraste böckerna inte verkar finnas tillgängliga.

Förlagen har alltså vunnit över biblioteken i den här ronden.

Men det måste ändras. Nu.

Tre bra saker:
1. Den finns. Bara det sätter igång tankeverksamheten hos förlag och läsare.
2. iBooks. Såg ganska smidigt ut ändå!
3. Priset. Japp, nu snackar vi. Och alla konkurrenterna måste lägga sig långt under för att ha en chans.

Tre dåliga saker:
1. Batteritiden. 10 h, kom igen! Femdubbla och vi snackar…
2. iBooks. Bara USA till en början…
3. Namnet. Ja.. Nej. iPad. Känns lite helt rätt. “Paddan…”

Fyra länkar:
1. Apple: Specifikationer. www.apple.com
2. NY Times: Böcker och iPad. www.nytimes.com
3. Bob Lefsetz: I’m not convinced I need one! www.lefsetz.com
4. Bokhora: Det nya svarta? www.bokhora.se

BONUS: Bästa kommentaren!
“Kan man ringa med den?” /okänd

“This will be the most important thing I’ve ever done”

Steve Jobs om Apples kommande läsplatta.

Det viktigaste han någonsin gjort alltså. Rätt stora ord, åtminstone med tanke på att han redan tagit över eller åtminstone rört om i grytan för ett antal branscher redan; persondatorn (mac), portabla musikspelaren (iPod), skivbranschen (iTunes store) och mobiltelefoner (iPhone). Säkert fler. (Dessutom lyckas de bra, och har en vinstmarginal till återförsäljarna på otroliga 40.9%.)
Men inte nöjd riktigt ännu alltså, och siktet har ställts mot bokbranschen… Läsandet och framförallt distributionen av det som läses, kan förbättras och förenklas. Och marknaden lär bli gigantisk.

Snackats har det gjort länge, men nu verkar det faktiskt vara så att Apple kommer med sin Tablet/iSlate/iBook eller vad den nu kommer att heta – och det ganska så snart. Kanske redan nu i januari? Många tror det. Ännu fler hoppas. Se allt om Tablet-ryktena här: http://gizmodo.com/5434566/the-exhaustive-guide-to-apple-tablet-rumors

Så, låt oss leka med tanken att det händer något stort inom den närmsta månaden.
Vad kommer då att hända? Följande, tror jag:

Tiotusentals svenskar kommer att kasta sig över produkten. För första gången är läsplattan en “måste ha”-produkt. Apple gör inga dåliga produkter, och hyllningarna i media och bloggosfären kommer aldrig ta slut. Alla vill ha den. Den kommer säkert kosta 3000-4000 spänn, men köerna utanför Apple-återförsäljarna kommer att vara långa. Precis som med iPhonen. Kanske en bild på någon i sovsäck som köat hela natten?
Hur som helst, till en början kommer det bara vara de största tekniknördarna och de största boknördarna (två grupper som väl för övrigt aldrig tidigare träffats…) som slåss om vem som får de första exemplaren av läsplattan, men ganska snart kommer tusentals och åter tusentals att ha en snygg, funktionell och fantastisk läsplatta i sina händer som de älskar.

Det finns bara ett problem. De kommer att vilja läsa böcker, tidningar och tidskrifter på den. Och var ska de få tag på dem?

Kommer de att köpa eböcker för 120 kr/st via Elib (vars utbud dessutom är orimligt begränsat)? Knappast.
Kommer de att säga upp sin morgontidningsprenumeration (de som har kvar den) och istället betala ungefär lika mycket för PDF-versionen? Knappast.
Kommer de att gå till andra – icketraditionella källor? Troligtvis.

Vad kommer att hända då?

Här är ett scenario:

1. Bok-, tidning- och tidskriftsförlagen kommer att få en hel del badwill av läsare (kunder) som anser att förlagen inte hänger med i utvecklingen. Kunderna har köpt en dyr produkt som det inte finns något svenskt innehåll till. De ser möjligheterna, men blir besvikna. Främst på förlagen.
2. Media kommer att följa efter. De kommer att skriva om den sega bokbranschen. Ännu mera badwill för förlagen.
3. Författarna börjar undra vad bokförlagen väntar på. Några uttalar sig i media. Ännu mera badwill.
4. Användarna kommer se till att fylla sina Tablets med annat material än det som bokbranschen erbjuder. (Texter från bloggar, Pirate bay, Google Books, osv osv). För att de har något emot förlagen? Nej, inte till en början, utan helt enkelt för att det inte finns några bra lagliga alternativ, som överensstämmer med kundernas köp- och läsbeteende, deras användande.
5. En stor klyfta mellan bokbranschen och deras kunder uppstår.
6. Tidigare fans till bokförlagen börjar irritera sig på trögheten och bokförlagen börjar stämma sina tidigare kunder som tillgängliggör sig materialet via illegala tjänster. Klyftan växer.
7. Bokbranschen får kämpa i motvind. Försäljningen minskar, deras relevans och inflytande på folks läsevanor minskar.
8. Bra tjänster som användarna gillar kommer till slut, men det har gått några år för länge och användarnas mönster har förändrats så mycket att omställningen inte är helt okomplicerad…

Hur ska bokbranschen stoppa ovanstående scenario?
Hur snabba är förlagen med att få ut innehållet när läsplattan väl slagit igenom?
Hur ska de anpassa sina affärsmodeller till användarnas beteenden?

Jag tror att de inte är ens i närheten av redo för det här, att innehållet till rätt pris kommer att dröja, och att Apples tablet blir startskottet för en utveckling som kommer att slå hårt mot alla oförberedda tidningsförlag, bokförlagen och tidskriftsförlag.

Det som hänt ovan har hänt och händer fortfarande i musikbranschen, och trots att musikförsäljningen minskade med omkring 50% på 7-10 år från det att den första iPoden släpptes, så har bokförlagen inte tagit hotet/möjligheterna på allvar. De vill inte riktigt tro på att det som skett i musik- och filmbranscherna även kommer att drabba dem? Eller, de har åtminstone inte ansträngt sig för att hitta en bra lösning…

Nästa fråga då: Ska vi tycka synd om förlagen när den här utvecklingen har kunnat förutses i åtminstone 2-3 år, eller kanske 12-13 år beroende på hur man ser det…
Svaret: Klart vi måste. Men vad hjälper det?