För ungefär två år sedan frågade tankesmedjan Fores mig om jag ville hjälpa dem med deras bokproduktion. De skulle släppa en bok om den digitaliserade kulturkonsumtionen, om fildelning (det var hett stoff då), upphovsrätt och originalets värde. Författaren var Eric Schüldt – kulturjournalist som jag tidigare gillat i P1:s Livet & döden samt Naturen.

När vi träffades första gången var arbetet med boken redan långt gånget. Boken hade ett tydligt tema och innehöll tips och anekdoter kring digitaliseringen av musik, film, tv och andra kulturyttringar. Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras, var bokens ledord. Den handlade om den stora krock som uppstod mellan en analog och digital generation. Det skulle bli den där boken som man kunde ge till alla som inte förstod, till alla som inte hade fattat att framåt! var den enda vägen att gå. Som skulle få alla att förstå att den digitala framtiden faktiskt snart var här, att den var oundviklig, och att vi måste anpassa oss nu för att kunna vara relevanta även framöver. Alltså ungefär det som jag hade pratat om här på Bokens framtid.

Vi arbetade med olika versioner, lade till och valde bort, bokade korrläsare och funderade på omslag. Några månader senare skulle den komma ut i bokhandlarna.

Men så hände något.

Eric, som då var i slutskedet med boken, började tvivla. Inte på sin egen förmåga att beskriva digitaliseringen, inte på formen eller språket. Han började tvivla på digitaliseringen i sig. På allt det han hade skrivit. Och han började grubbla över vad digitaliseringen gjorde med oss människor – egentligen. På eböcker, iPhonelurar, Twitter-konton, last.fm-statistik, piratrörelser, och på all energi som gick åt för att driva runt “den nya tekniken”.

En dag hade han slutat att tro på att utvecklingen var helt och hållet sund.

När det först kom upp tror jag inte riktigt att jag förstod vad han menade. Vadå inte tro på digitaliseringen? Om man väl har sett delar av den – hur kan man då inte tycka att det är bra att den fullföljs?

Själv hade jag ju pratat inför en rad människor om detta. Hållit föredrag inför musik- och bokbranschmänniskor där jag pratat om att de måste acceptera och tro på en digital framtid – annars skulle de får det väldigt svårt framöver. Allt som kan digialiseras kommer att digitaliseras, hade jag sagt tlil dem. Det går inte att stoppa. Och det skulle vara enbart gott för oss alla. Hur kunde han tvivla? Och vad skulle jag få ut av en sådan bok? Skulle jag vara delaktig i en sådan bok?

Tillsammans med medieforskaren Jonas Andersson började Eric skriva på nya sektioner till boken som handlade om just det här tvivlet.

En tid senare berättade Eric att han nog var den första första digitala avhopparen.

Vi fick nya utkast på manuset. Boken var inte längre byggd på lättsamma anekdoter, och det stod ingenting om de lite roliga klyftorna som ofta uppstod mellan unga och gamla i en digitaliserad värld. Istället hade det blivit en vansinnig berättelse som ifrågasätter vårt sätt att ta till oss digital kultur, om vad det gör med våra huvuden, med våra kroppar, med våra relationer, med vår omvärld, med vår värld. En bok som ifrågasatte vår dröm om framtiden.

Fores inser att det här inte är den policyinriktade bok som de vanligtvis ger ut, och istället ber de mig, att jag på lilla nystartade bokförlaget Ivrig, ska ge ut boken. Men kunde jag verkligen släppa en bok som faktiskt starkt ifrågasätter den framtid som jag vurmat för i flera års tid?

Vad jag först inte riktigt vågade erkänna för mig själv var att vissa av de tvivlen som presenterades i boken, också hade börjat gro i mig. Det fascinerade mig otroligt. Visst hade den digitala framtiden baksidor, visst var den inte så ljus som jag trodde? Var digitaliseringen bara ett luftslott – en fiktiv pyramid med ihålig toppsten? Jag kände mig väldigt förvirrad. Var det kanske bara allt jobb med boken som hade fått mig att börja tvivla på den ljusa framtiden som digitaliseringen skulle resultera i? Eller var det faktiskt så att det fanns problem med den?

En dag insåg jag att jag gick i samma tankar som Eric. Min syn på den genomdigitaliserade framtiden hade förändrats. Hur mycket eller hur lite låter jag fortfarande vara osagt, det här är frågor jag brottas med dagligen. Men visst hade min tidigare stabila tro på Framåt! framåt! Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras! börjat att skälva.

Och plötsligt var det självklart att jag skulle ge ut den.

Idag, drygt tre år efter att Eric Schüldt först började sitt arbete, är boken tryckt och klar och ligger på mitt skrivbord. Det blev en fantastisk bok. Knäpp, minst sagt, men rakt igenom fantastisk. Jag tycker du ska läsa den, det är den mest tänkvärda bok kring digitalisering, kultur, människan, vår tid och vår framtidsiver, som jag någonsin kan rekommendera dig. Den kommer få dig att fundera. Den kommer att göra dig gott.

* * *

Framtiden släpps den 1 juli 2011 på mitt nystartade textförlag Ivrig.
På bokenframtiden.se (nej inte bokensframtid.se – här är du ju nu) finns all info du behöver.

* * *

Vad händer nu med bokensframtid.se?
Vem vet!? Peppen på den alltigenom digitaliserade framtiden är helt klart inte lika stor längre (det har ni säkert märkt ett tag). Men visst finns det samtidigt mycket som är värt att satsa på inom bokbranschen. Den stora lärdomen är nog att vi måste diskutera och gnugga de här frågorna ytterligare, med ett ännu öppnare sinne, och självklart också visa upp nackdelarna som digitaliseringen medför.

På återseende!

Marknaden för eböcker: Det går bra nu! Rapporter kommer var och varannan dag om hur bra det går för eböckerna på främst den amerikanska marknaden. Men även i Europa och Asien. Rekord efter rekord slås, nya tjänster och appar dyker upp, utvecklarglädjen är stor. Alla tycks inse att det är digital text och berättande som konsumenterna kommer vilja ha framöver. (Nej, inte alla. Ja, pappersböcker kommer finnas kvar också)

I Sverige ser det dock helt annorlunda ut. Här finns ingen marknad, inget utbud, inga köpare. (Typ.) Och inte heller så många eboksivrare. Framförallt inte om man tittar på de med verklig makt och katalog. De senaste åren har den svenska e-boksmarknaden gått från ingenting till i princip ingenting. Det är tråkigt. Utvecklingen går oroväckande långsamt.

Anledningarna är så klart många, men det som förbryllar mig är tänket som många tycks ha. Att det plötsligt ska uppstå ett jättebehov av eböcker från tomma intet. Kanske kan det bli så för ett isolerat territorium (typ; svenskar köper amerikanska eböcker och vill därför också ha svenska eböcker plötsligt), men mer troligt är nog att det här är något man från branschens sida måste kämpa för. Framförallt om man vill ha en fungerande marknad där konsumenterna faktiskt betalar för sig. Och om man ska behålla sina positioner och sin kontroll.

Istället hör vi ständigt argument som: “Marknaden är för liten – därför väntar vi med att digitalisera våra verk”, “Bara vi får en bra läsplatta så löser sig allt…”, “Bara nätbutikerna pushar lite hårdare för eböckerna..” osv osv.

Vem/vad bär egentligen ansvaret för att eboksmarknaden är ickeexisterande i Sverige?

Läsarna? Förlagen? Teknikleverantörerna? Andra mellanhänder?
Återkommer till det senare i texten, först lite om att förutsättningarna faktiskt finns för en stor växande och livfull marknad:

• Verktygen finns (Visst, varje människa springer kanske inte omkring med en läsplatta i handen ännu, men det finns utvecklade verktyg som uppfyller syftet och ger det mervärde med digital text som vi önskar. iPhones/iPads/läsplattor/Androids,/smartphones/laptops etc. )

• Infrastrukturen finns (Bibliotek, Elib, Publit och nätbutiker hanterar och distribuerar elektroniska böcker. Ok, vi saknar svenskt material i iBooks och Kindle-shoppen ännu, men det finns andra butiker som är helt ok – även om mycket -väldigt mycket- så klart kan bli bättre.)

• Konsumenterna är beredda (Sverige är ett av världens mest digitala länder – alla är online – till och med 50% av de som är 4 år gamla – och vi hör till dem som adopterar ny teknik och nya plattformar tidigast. Det är ingen slump att banbrytande tjänster som Spotify, Skype, Headweb, The Pirate Bay m.fl. utvecklats av svenskar… Vi älskar och är otroligt bra på digital kommunikation och kultur. Nu väntar vi på att allt ska börja.)

Grunden finns alltså färdig…

* * *

Vad är det då som stoppar utvecklingen?

De fyra tydligaste anledningarna jag ser just idag:

• Brist på erfarenhet av teknikutveckling. En sak som man måste nämna, oavsett vad som sägs i branschen, är att framförallt förlagen saknar erfarenhet av omvälvande teknikutvecklingar. Om man ska vara krass har bokbranschen inte teknikutvecklat alls sedan böcker började massproduceras och massdistribueras. Visst, man har utvecklat ett par nya produkter (pocketboken, ljudboken m.fl.), men kärnan i produktsortimentet har fortfarande varit en helt vanlig pappersbok.
Ingen skuld lagd på någon för det, men det här måste man ha insikt om. Bokbranschen är inte vana att ställas inför nya verkligheter, nya krav, nya möjligheter. De är vana att köra på som vanligt. Det här har gjort att man blivit skeptisk till nyheter som innebär ett steg bort från den traditionella superprodukten och kassakon pappersboken.

• Brist på kunskap om digitala vanor. Bokvärlden är analog. En bekant som jobbar med ett av de allra största förlagen sa: “Ingen i bokbranschen kan någonting om internet”. Det är så klart fel, och så klart något som branschen har jobbat på att förbättra – men nog ligger det lite sanning i det. Känslan för internet och digital tjänster saknas. Det här gör att många förlag och butiker har helt knasiga föreställningar om hur man ska tänka kring digitala tjänster och varor och vanor.

• Dåligt självförtroende. Den svenska bokbranschen är otroligt bra på en sak: sälja pappersböcker. Resten är ovant och nervöst. Man vet inte, man vågar inte, man testar inte, man drömmer inte. Hela tiden hör vi argument som sätter den svenska bokbranschen i ett underläge. Exempelvis: “Nu finns läsplattorna, men de är för dyra..”, “bara vi får läsplattor med färg”, “bara vi får läsplattor med uppkoppling”, “Bara vi får läsplattor med 3G-uppkoppling” osv.. men en produkt är aldrig perfekt, det finns hela tiden utvecklingsmöjligheter med teknik. Problemet är att bokbranschen tänker att någon annan hela tiden ska lösa problemen för dem. Man hittar på ursäkter och detaljer som gör att skulden kan läggas på någon annan. Det går inte. Och jag tänker att det är väldigt få branscher som blir så passiva och lägger så otroligt stor tillit till att andra branscher ska komma och hjälpa/rädda, eller lagstifta. Visst finns det problem och trubbel på vägen, men allt ni behöver för att skapa en levande inkomstbringande marknad finns tillgängligt – nu, idag.

• Krångel. Gör det inte svårt. Gör det lätt. DRM-skyddet gör det otroligt svårt för användarna att ta del av bra litteratur elektroniskt. Varför? Vem tjänar på detta? På vilka grunder vill ni hålla fast vid DRM-skyddet? Alla andra som försökt har ju misslyckats; titta på musikbranschen. De började med starka DRM. Nu är de borta. Varför? För att det stoppar kunder från att vara just kunder. Det är en förlustaffär på alla sätt. (Läs mer)

* * *

Vad behöver göras?

Eboksmarknanden ligger i dina händer. Fråga dig vad du kan göra för att eboken ska växa och bli mer intressant för dina läsare. Fråga dig det i varje beslut du tar, varje dag. Vad exakt du kommer fram till  vet antagligen bara du, men här kommer några ord på vägen:

• Tro inte att någon annan ska lösa det för dig. Dels kanske det inte händer, dels riskerar du att bli överkörd och ointressant på vägen. Även om du inte själv kan utveckla tjänster eller verktyg, så kan du säkert driva på utvecklingen, välkomna utvecklingen, välkomna de här företagen eller personerna eller tankarna till din verksamhet, bidra till att andras produkter blir ännu bättre, ännu intressantare.

• Digitalisera. Jobbar du på ett förlag? Bra, har ni digitaliserat hela er katalog från första till senaste bok? Varför inte? Gör det…  Jobbar du på en internetbokhandel? Vad gör ni för eböckerna? Inte så mycket? Varför inte? Gör det…  Är du författare? Finns alla dina böcker att köpa digitalt? Varför inte? Ring förlaget, ge ut dem själv. Osv osv. Det är upp till alla att bygga ett stort digitalt utbud av svenska böcker. Idag 27/10 2010 kan jag söka fram 2979 tillgängliga titlar på Elib – jag har nästan fler pappersböcker i bokhyllan.

• Se över prissättningen. En ebok kommer aldrig kunna kosta 120 kr. Ingen kommer köpa den. (Ja, det finns alltid några, osv..) Detta måste man förstå: fysisk och digital kultur har helt olika spelregler. Framförallt när det gäller prissättning. Internetekonomi följer inte de ekonomiska lagarna som du är van vid från pappersförsäljningen. Internetekonomi handlar om volym. Och allt är upp- och nedvänt. Ingen vet säkert vad som funkar. Det enda som funkar är att experimentera och testa.
Här är en tanke: Testa att halvera priset och jag tror att du kommer sälja 10 gånger så många. Testa att halvera priset igen och jag tror att du kommer sälja 100 gånger så många. Gör en gratisversion och kanske kommer du sprida din bok i 10 000 gånger så många kopior? (Köper sedan 5% av gratisnedladdarna en annan ebok av författaren – som  kostar några tior – så har du gjort en betydligt större vinst än du hade gjort med utgångsläget? Dessutom har du 10 000 läsare som du kan börja jobba med… Kanske köper 5% av gratisläsarna en pappersbok som kostar det 10-dubbla nästa gång?. Kanske blir 20% stora beundrare av författaren och följer henne i många år framöver?). Allt ligger öppet. Det enda som är säkert är att orimliga priser för eböcker stoppar utvecklingen och främjar läsarna från förlagen.

* * *

Slutsats:

• Maxa utbudet. Digitalisera allt allt som finns i din katalog – plötsligt går det att tjäna pengar på titlar du inte fått in en krona på under flera år, kanske flera decennier.
• Dumpa priserna. En ebok kan aldrig aldrig kosta mer än en pocket. Men gärna mindre.
• Öka transparensen. Vad har ni för planer? Varför tar ni de besluten ni tar? Vad har ni för idéer? Kunderna behöver veta.

• Driv på. Sitt inte och vänta på att någon ska lösa dina problem. Lösningen ligger i dina händer. På ditt ansvar. Sök upp och driv på. Hjälp de som behöver. Vänta inte på den perfekta lösningen. Titta på andra branscher som digitaliserats. Intressera dig, läs på, försök förstå. Sprid dina idéer.

* * *

Så vems är felet att det inte händer?
Ditt, och mitt, och alla andras. Men börja med dig själv! (It’s gonna feel real good)

Så länge finns Bokens framtid så klart på Twitter. Vi tipsar om massa nyttigheter och knasigheter kring böcker, eböcker, bokbranschen etc. Häng med!

www.twitter.com/bokensframtid

Men jag saknar några saker:

1. Svenska böcker.
Kära svenska bokförlag, nu börjar det bli pinsamt. Var är böckerna? Nu finns det (åtminstone) ett sätt att ta till sig stora mängder digitaltext på, ett effektivt, användarvänligt och enkelt sätt dessutom. Det här har ett företag utanför den traditionella bokbranschen gjort möjligt – utan er hjälp. Bra så. Aktörer utanför den traditionella bokbranschen har även tagit fram mjukvaror för att det ska gå smidigt att läsa, sälja, köpa och använda ert material – utan er hjälp. Bra så. Åtminstone en av aktörerna  försökte även hjälpa er med att överföra ert stora analoga arkiv till ett digitalt tillgängligt format, men det satte ni stopp för (bland annat med motivering att ni skulle fixa det själva..). Ungefär där går gränsen för hur mycket de kan göra utan er. Därför undrar jag nu; var är böckerna? Vad väntar ni på? Vad händer? De andra branscherna har gjort sitt, nu är det upp till er.
(Och ja, det börjar bli lite bråttom, snart tar vi saken i egna händer…)

2. En bättre prissättning på de böcker som faktiskt finns.
Det är inte OK och kommer aldrig att bli OK att betala över 120 kronor för en ebok, framförallt inte vars papperspocket-version finns på Pressbyrån för 42 kr. Den här prissättningen som stora delar av den svenska bokbranschen kör på är skadlig. Det är inget sätt ni vinner kunder, skapar en marknad, får sympatier eller tjänar pengar på. Ge mig eboken till samma pris som pocketen, minus kostnader för lager, papper, tryck och distribution. Det är ett fair pris. Det kan jag nog tänka mig betala.

Övning: testa att ta två aktuella böcker med ungefär samma framgång och ungefär samma läsekrets. Släpp den ena boken tillgänglig som ebok för 120 kr (ert nuvarande normalpris) och den andra tillgänglig som ebok för endast 20 kr. Vänta en månad, summera sedan intäkterna från vardera ebok. Jag är rätt säker på att den för 20 kr kommer att ha dragit in betydligt mer till både förlag och författare än den för 120 kr.

3. Bättre upplösning på skärmen.
Det är inte helt optimalt just nu. iPad-skärmen funkar absolut bra, och den funkar 100 gånger bättre än alla andra läsplattor jag testat eller ägt (gav bort min Sony Reader till mamma precis). Men det kan bli ännu bättre så klart. Ge mig samma skärpa och upplösning som på iPhone 4 så blir jag glad.

4. En Longform.org på svenska.
Vem gör den?
(Longform är, i brist på bättre, en länksamling som kureras av några med god smak och fina intentioner. Där samlas lååånga artiklar som finns på nätet – allt från gamla godingar till nyskrivet. Allt jag behöver göra är att klicka på “read later” och de skickas till min iPad via fantastiska Instapaper. Fantastiskt! Här har jag hittat några av de bästa artiklar jag någonsin läst.

5. En scrobblingstjänst för text.
Jag vet att det är på gång, att några olika aktörer sitter och sliter med det. Men egentligen behöver det nog inte vara så avancerat. Det måste inte vara ett helt Last.fm etc etc. Allt jag behöver är att veta vad jag har läst, och vad mina vänner har läst. Samt vad vi tycker om det vi läst. Artiklar, blogginlägg, böcker. Så mycket mer avancerat behövs inte i ett första skede. Det viktiga är att det kommer något nu.

6. En vettig svensk dagstidnings-app.
Vem ska göra den första?

7. En vettig svensk dagstidnings-app med enbart bilder och bildspel.
Bilder + iPad = sant. Vem ska göra den första renodlade bildappen med svenskt innehåll?

8. Svenska serier.
Var hittar jag er?

9. Iceberg.
Iceberg är tjänsten som bland annat Publit använder sig av för publicering av eboksappar till iPhone. Den är inte optimal, men den är helt ok till iPhone. Till iPad är samma app dock helt kass. Något stöd för genuin fullskärm finns inte, och skärpan på texten i dubbel storlek är katastrofal. Så här behöver vi en uppdatering – hoppas det händer snart! (även om priserna för de allra flesta apparna är knasigt satta, se punkt 2).

10. Svenskt tangentbord.
Så klart..

Vad saknar du?

Vår kultur påverkas av dess förpackning. Men också av tekniken med vilken vi distribuerar den. Papyrusrullarna, pergamenten, codex-boken och tryckpressen är några av de mest självklara exemplen från historien. Och i varje skifte har tekniken fört det intellektuella landskapet och tänkandet vidare, ja hela kulturen vidare. Men i varje exempel har det också tagit århundraden från det att tekniken presenterats, till att den visa sin fulla potential.

Tryckpressen kan statuera exempel. Uppfunnen i mitten på 1400-talet, men påverkade vår kultur på allvar först närmare 400 år senare. Visst fick den spridning redan i slutet av 1400-talet, men det var först under 1800-talets industriella revolution som böcker hamnade framför den breda massans ögon. Fram till dess var en bok något som bara några få hade sett och än färre kunde läsa. Bokens spriding har alltså mer den industriella revolutionen att tacka än Gutenbergs blytyper.

Till det senaste omvälvande teknikskiftet får vi räkna textens digitalisering, men skillnaden jämfört med tidigare teknikskiften är många. När det tog tryckpressen nästan fyra sekel att förändra folks beteenden, tog det internet knappt två decennier. Runt år 2000 gick den elektroniska textmängden i världen om den tryckta och ungefär samtidigt kan man säga att stor del av vår intellektuella aktivitet började flytta ut på nätet. Från print, till webb. För första gången någonsin behöver det tryckta ordet motivera sin existens och relevans.

För litteraturhistorien gäller något liknande. När de intellektuella aktiviteterna försiggår mer online än on paper så måste litteraturhistorien, för att fortsätta vara relevant, digitaliseras. Och den utvecklingen har vi precis bara snuddat vid.

* * *

Så vad händer med den tryckta boken – är den hotad? Är tryck på väg att marginaliseras? Njaa. Varje år trycks hundratusentals nya titlar på förlag världen över. Ingen tror att de kommer att försvinna över en natt. Men det är inte heller sunt att förlita sig på att det kommer fortsätta så i all evighet.

Till och med de mest inbitna anti-digitaliserarna, den svenska bokbranschen inkluderad, kan samsas kring att vi är uppe i ett epokskifte. Intagandet av tryckt text ersätts med digital text på skärmar. På ett privat plan har den redan ägt rum för många, för andra är det en bit kvar. Hur och när den flytten blir total (eller om den någonsin blir det) är egentligen onödigt att spekulera kring – trenden att stora delar av vår lästa text är digital är glasklar, och det är alla överens om.

Att det däremot kommer påverka alla som producerar, sprider eller på andra sätt hanterar det skrivna ordet är inte lika accepterat. Eller de har åtminstone inte gjort sig beredda på den stundade omställningen.

* * *

När jag föreläser om bokbranschens steg in i den digitala världen brukar jag prata om ”bläddra-, prassla-, känna- och bada-argument”. Det är argument som ofta kommer upp i samband med en skepsis inför att böcker blir digitala texter och läses på skärm. Att läsa text på en läsplatta, en mobiltelefon, en datorskärm eller en insmugglad iPad känns inte likadant som att läsa en riktig bok, hävdar skeptikerna. För att inte tala om den ekonomiska risken man tar när man väljer att plocka med sig laptopen i badet framför pocketboken.

Men den argumentationen faller på så många plan – vi badar helt enkelt inte så ofta.
En jämförelse med musikskivan är också på sin plats: Den hade exakt samma attraktion 1999 som pappersboken hade 2009 – den var en stark artefakt som många samlade på, betalade dyra pengar för, kopplade sin identitet till, tjänade pengar på, osv osv. Ändå tog det inte ens sju år från det att den första iPoden släpptes på marknaden till att skivbranschen hade halverat sin försäljning av skivformatet. Sju år. Och idag pratar ingen längre om skivans känsla och identitet, eller fysiska fördelaktiga egenskaper. Digital musik är den vanligaste formen att distribuera och konsumera musik på.

Samtidigt släpps iPaden. Hur långt dröjer det innan bokförsäljningen är halverad?
Frågan är retorisk.

Istället för att pajkasta om analog vs digital läsning bör vi kanske fråga oss vad det var som drev oss till böcker från början. Var det papperet, badkaret, dofterna eller hundöronen? Nej, det var ju givetvis berättelserna, informationen – innehållet i boken.

Det borde göra oss medvetna om problemet att låsa oss för mycket kring ett visst format. Eftersom det egentligen är innehållet som vi är intresserade av. Innehållet som egentligen spelar någon roll.

* * *

Ett annat argument mot digital text är ofta att distraktionen vid läsningen är stor. Med en pappersbok kan man bara läsa text. Med en digital bok finns möjligheterna att andra typer av tjänster, program, underhållningar, dyker upp. ”Pling-ljudet från mailboxen kommer att störa min läsning”, ”de ständiga uppdateringarna på Facebook och Twitter kommer att störa din läsning”, osv osv.

Skillnaden med de digitala tjänsterna som boken snart blir en del av, är att de här ”störningsmomenten” kommer att integreras i läsupplevelsen, i berättelsen. Det kommer att berika läsupplevelsen. Multitasking tar inte fokus från vår huvudaktivitet idag, det är vår huvudaktivitet. Och det kommer även att påverka och utveckla den digitala litteraturen.

***

När texten digitaliseras försvåras definitionen av vad den bok är. När börjar en bok att vara en bok? När slutar en bok att vara en bok?

Enkelt svar: Spelar det någon roll?

När kultur blir digital händer spännande saker. De traditionella formaten bryts upp, men även mycket av det vi tidigare tagit för givet. Boken, som vi känt till den under de senaste 150 åren, har följt den industriella modellen av en produktcykel: tillverkning, marknadsföring, försäljning, distribution. Allt det här håller på att förändras. Digitaliseringen gör att nya vägar, kortare vägar, växer fram. Stigen från författarens huvud till läsarens hjärta är kortare än någonsin. Nya publiceringsvägar blir tillgängliga.

Men förutom distributionen lär digitaliseringen också förändra själva innehållet i boken, det har ju nya distributionskanaler alltid gjort tidigare. ”Vår kultur påverkas av dess förpackning”, inledde jag den här texten med. Nya distributionsmöjligheter förändrar våra berättelser och sättet att berätta dem på.

I en intressant artikel i Wall Street Journal från förra året skriver författaren Steven Johnson om att när böckerna blir digitala och indexeras i sökmotorer, så är det inte bara böckerna som fasta enheter som blir mer tillgängliga – även varje sida, varje stycke, varje mening blir sökbar och vill påkalla vår uppmärksamhet. Och varje sida, varje stycke, varje mening konkurrerar med varje annan mening, stycke, sida – på ett sätt som de aldrig gjort tidigare.

Att läsa en hel bok blir kanske plötsligt ointressant? Exempel: Varför läsa alla 340 sidorna som boken består av, när 2234 personer har kommenterat texten och märkt ut de 15 styckena som bäst förklarar det som just du söker. De andra läsarna har också kopplat ihop dessa 15 stycken med 15 stycken från andra böcker, skriva av andra författare.

Vem kan motstå ett sådant scenario? För ren nyttoläsning är vinsterna självklara. Boken fragmenteras, och det kommer göra oss effektivare i vår informationsinhämtning.

* * *

Men hur är det med skönlitteraturen och andra berättelser? Kommer de också att fragmenteras, styckas upp, bli stycken istället för långa kärnfulla berättelser? Vad händer med djupläsningen? Vad händer med textens unika egenskap att förklara komplexa och abstrakta resonemang och idéer?

Det återstår att se, så klart, allt kommer så klart att leva vidare parallellt med varandra. Men nedan följer en liten lista på idéer hur läsandet och skrivandet (och relationen mellan dem) kommer att förändras framöver.

1. Vi kommer att vilja läsa allt kortare texter.
I takt med att vi blir effektivare och får bättre filter att hitta fram till det vi verkligen är ute efter kommer vi också ta del av allt kortare texter. Vi kommer kräva att varje ny sida, varje nytt kapitel, motiverar oss tillräckligt för att läsa vidare. Konkurrensen från andra källor är nämligen starkare. Vi hittar fram till de styckena i texten vi vill åt, resten skippar vi. Och det gäller inte bara nyttoinformation. Många spår också ett återinförande av de kortare skönlitterära texterna – novellerna och essäerna. Också den korta följetången är på väg tillbaka i litteraturen. Allt det här har fått stå tillbaka de senaste decennierna, till förmån för den ”normallånga” romanen. Varför? För att folk tappade intresset för den typen av texter? Nej, snarare för att kortare texter har varit svåra att tjäna pengar på under många år (på grund av hur produktionsprocessen sett ut). Men med digitala berättelser ges plötsligt möjlighet att hitta ekonomi i dem igen, med mikrobetalningar och andra lösningar. Den korta texten är på väg in i våra medvetanden på riktigt.

2. Vi kommer att vilja läsa allt längre texter.
Samtidigt kommer vi också att läsa och skriva längre texter. Det vi verkligen bryr oss om och är intresserade av finns det nu möjlighet att skriva och läsa hur mycket som helst om. Tidigare har ekonomin för boken varit som bäst när den kostade mellan 5-20 kronor att trycka och var mellan 150 och 400 sidor lång. Då föll ekonomin kring tryckkostnader, försäljningspris och efterfrågan ut som bäst för den producerande enheten. Men för en elektronisk text gäller andra principer. Det kostar plötsligt lika lite att tillgängliggöra en text som är 140 tecken eller 140 000 tecken lång. Och den övre gränsen utraderas och en ökad omfång är inte längre en ökad kostnad (det är ju till exempel det här blogginlägget ett bra bevis på.). Istället handlar det bara om hur mycket tid och uppmärksamhet läsaren vill ge författaren (och vice versa).

3. Vi kommer att vilja läsa böcker som rör sig, är interaktiva och blandar olika media.
Nya typer av berättande kommer att växa fram. Och med nya möjligheter att berätta kommer också nya typer av berättelser. De kommer säkert att skilja sig och spreta åt alla möjliga håll och mediatyper. De som är bra på det här idag, spelutvecklarna, kommer säkerligen att visa vägen. De är grymma på berätta berättelser, och de utvecklar hela tiden nya tekniker och möjligheter.

4. Vi kommer att se läsning som något publikt och inte privat.
Idag är läsning av böcker något väldigt privat, men för alla som läser bloggar är det något väldigt socialt, till och med publikt. Du läser och kommenterar, du sprider vidare och rekommenderar. Att ha läst en bloggpost du inte kan länka till är att ha läst en bloggpost i onödan. Detsamma kommer ske för ”böcker”. Vi kommer aldrig läsa ensamma igen. Allt vi läser kan spridas, kommenteras och tipsas om. Och utvecklas, förbättras, remixas. Här kommer det att hända mycket de närmsta åren. Det är lätt att se boken som plats för samtal istället för en isolerad slutprodukt. Lägg där till hela community-byggandet kring en bok/berättelse och vår vilja att diskutera och fördjupa oss i ämnen vi verkligen är intresserade av.

5. Vi kommer att komma närmare författarna och gränserna mellan vem som är författare och vem som är läsare kommer att bli suddigare.
Idag är många författares läsarkontakt väldigt knapp. Många i bokbranschen lever också i myten om att en författare ska vara svårtillgänglig, mystisk och verklighetsfrånvänd. Det stämmer säkert för några få, men för de allra flesta finns det mycket att tjäna på att närma sig läsarna mer. Hittills har vägarna varit svåra; en boksignatur här, någon uppläsning där, kanske en bokmässa där. Internet och digital läsning gör det möjligt att utöka den här kontakten och det utbytet oerhört. Till och med att integrera den i berättelserna – att göra läsarna till en del av läsupplevelsen. Det handlar inte längre om ekonomiska möjligheter eller geografisk distans, det handlar bara om idéer. Och det kommer vi snart att se många av. Detsamma gäller kontakten mellan läsarna, där finns det mycket att göra och förbättra. Förändringen inom en femårsperiod kommer vara enorm.

6. Vi kommer att fortsätta läsa “helt vanliga böcker”.
Ja, Jan Guillou, du och dina barnbarn kan vara lugna.

* * *

”Det finns poänger i att upprätthålla en åtskillnad mellan bloggen som flöde och boken som stopp. Bloggar bör länka maximalt, men böcker blir sällan mer attraktiva bara för att man försökt trycka in så kallad interaktivitet mellan pärmarna. Boken bör förhålla sig till nätet som ett urval ur ett överflöd.”
/ Rasmus Fleischer i ”Det postdigitala manifestet” från 2009. (LÄS!)

Rasmus har helt rätt i mycket av det där. Böcker ser ut på ett visst sätt, och ska kanske fortsätta att se ut så även om de digitaliseras. Det behövs stabila referenspunkter även på en fluktuerande webb. Men böcker, som vi känner dem idag, är skapade för sitt format – de är skapade för att vara statiska, för att inte länkas. Texterna är skrivna för att bli tryckta i en pappersbok, inte till någonting annat.

Men föreställningen om vad en bok är och hur den ska vara, är på väg att förändras – och med det kommer också innehållet, berättelserna, att anpassas för de nya formaten. Och först då kommer det nya formatet kanske att kännas helt naturligt?

Säkert är i alla fall att nya möjligheter för berättandet är på intåg, och att det med det följer nya typer av berättelser.

Historien upprepar sig alltså igen – i framtiden.

Moderator: Welcome to Obsolete Anonymous! I’ve gathered you all here to welcome our latest member, the Print Industry.

Print Industry: Hello, everyone. But there’s been a mistake. I don’t belong here.

(chuckles all around)

Print Industry: I’m serious. I’m not obsolete. I’m relevant. Print books have been around for hundreds of years. They’re never going to be replaced.

VHS Tapes: Yeah, we all thought like that once.

LP Records: It’s called denial. It’s tough to deal with at first.

VHS tapes: Easy for you to say, LP. You’ve still got a niche collector market. They can’t even give me away on eBay.

Läs den fantastiska fortsättningen….

Nu har delar av den visionen blivit verklighet! Kista Science City hörde av sig.
Låt oss presentera halvdagskonferensen:

Framtidens digitala media

– Ny teknik, nya förutsättningar, nya affärsmodeller.

Datum: 4 maj 2010
Tid: 8.30-13.30
Plats: Kista Showroom, Kista Science Tower
Arrangörer: BokensFramtid.se, Kista Idea Lab, Innventia, Teknikdebatt och Kista Science City.
Pris: Registreringen är stängd, konferensen är fullbokad.

Beskrivning:
Årets mest intressanta halvdag, där förlagen, teknikbranschen och vi som läser och köper media diskuterar framtiden.
Det handlar om eReading, distribution och ny teknik. Hur ser de nya affärsmodellerna ut? Läsplattor och nya devices, hur funkar det? Och hur tar man betalt för innehåll? Vilka trender nu och i framtiden gäller för teknisk utveckling och nya plattformar? Frågorna är många, men det finns svar…

Medverkande:
Piratförlaget, Ordfront, Recito Förlag, Daniel Åberg, eLib, Publit, Ericsson (Mobile Broadband Modules), Neonode, Stora Enso, Kista Idea Lab, Ekotech, Bokensframtid med flera. Några kan tillkomma. Mer info och program snart.

Frågor? kontakta kalle@bokensframtid.se

Läs New York Times recension till exempel. Eller Walt Mossbergs recension (eller Jan Gradvall om Walt Mossberg för den delen). Eller Joakim Jardenbergs kommentarer till och demo av “paddan”.

Det här är dock det som är mest spännande, tycker jag: Popular Science, med Bonnier Mag+ från BERG. Se videon:

Fint!

Men trots allt det här väntar jag nog med iPad-inköp tills den släpps i Sverige och 3G-uppkopplingen är klar. Hur gör du?

Kommer allt att förändras över en natt? Både ja och nej, tror jag.

“Ja” för att det är startskottet för en bred och stor teknikutveckling. Det är först nu verktyget är på plats. Första versionen av iPad kommer säkert att betyda mycket, men framförallt kommer det att sätta igång utvecklingen ännu mer. Andra teknikleverantörer kommer vilja hänga med, de kommer vilja göra egna iPads (ordet “iPad-dödare” lär bli poppis om ett halvår eller så..).
Allt det här är bra, ja till och med nödvändigt, för att tekniken och innehållet ska utvecklas.
Men det kommer inte att ske över en natt. Där av både “ja” och “nej”.

Det vi däremot kan vara säkra på är att det kommer att ske en stor omvälvning. Om den sker i vår, eller om 3 år är egentligen ganska ointressant. Den lär dessutom vara ganska individuell. Hur som helst så är det hög tid att börja fundera på allvar över hur bokbranschen, biblioteksvärlden, författarvärlden, tidningsbranscherna osv ska jobba med den här förändringen.

Tidningarna har bra självinsikt och utvecklas ständigt och tittar på nya vägar. Men vad gör bokbranschen? Vad gör biblioteksvärlden?

»Revolution does not happen when society adopts new technologies
– it happens when society adopts new behaviours«
Clay Shirkey

Clay Shirkey har så klart rätt. Det är tjänsterna och inte hårdvaran som betyder nåt här. Och det kommer säkert att ta lite tid innan våra beteenden ändras, innan de revolutionerande tjänsterna kommer, innan vi på allvar förstår möjligheterna med iPaden och liknande prylar. Men när det väl har börjat hända saker, så kommer det gå fort. Titta på musikbranschen.

Och iPaden är första steget. För att vi ska förstå lite vilka tjänster och produkter det handlar om kan vi till exempel titta på Penguins video som de kallar iPad iMagineering. Det är kanske inte 100% awesomeness, men det är bra. Någon har försökt tänka lite. Försökt tänka fram något från början. Gjort om, gjort rätt. Jag gillar det.
Och framförallt öppnar det upp för egna tankar. Om de kan göra så med sitt material, vad kan då du göra med ditt? Plötsligt har vi idéer om helt nya sätt att ta till sig information och kunskaper och berättelser på. Magic!

Men var är de svenska motsvarigheterna? Var är idéerna? Var är projekten? Var är inspiratörerna?
Ta nu chansen och sätt igång och jobba fram nya förslag, tjänster, idéer. Direkt. Låt fantasin flöda. Inget är som det alltid ha varit.

Och snart lär alla bli varse.

iPad iMagineering from Penguin Books on Vimeo.