<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Bokens framtid &#187; tryckerier</title>
	<atom:link href="http://www.bokensframtid.se/category/tryckerier/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.bokensframtid.se</link>
	<description>om digitalisering, e-böcker och framtidens distribution av berättelser och information</description>
	<lastBuildDate>Tue, 31 Aug 2010 07:41:28 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.0</generator>
		<item>
		<title>Bokens framtid är här för att stanna</title>
		<link>http://www.bokensframtid.se/2009/06/bokens-framtid-ar-har-for-att-stanna/</link>
		<comments>http://www.bokensframtid.se/2009/06/bokens-framtid-ar-har-for-att-stanna/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 17 Jun 2009 11:25:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kalle Magnusson</dc:creator>
				<category><![CDATA[boken]]></category>
		<category><![CDATA[kindle]]></category>
		<category><![CDATA[tryckerier]]></category>
		<category><![CDATA[AGI]]></category>
		<category><![CDATA[amazon]]></category>
		<category><![CDATA[bokens framtid]]></category>
		<category><![CDATA[e-böcker]]></category>
		<category><![CDATA[framtiden]]></category>
		<category><![CDATA[google]]></category>
		<category><![CDATA[pappersboken]]></category>
		<category><![CDATA[tryck]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.bokensframtid.se/?p=113</guid>
		<description><![CDATA[För 555 år sedan tryckte Johannes Gutenberg sin första bibel i tyska Mainz, en händelse som får ses som startskottet för bokens breda framväxt och ökade spridning. Sedan dess har boken varit en unik ohotad produkt. En symbol för allt som det moderna samhället bygger på; bildning och utbildning. En demokratisk symbol. Någon sales pitch [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>För 555 år sedan tryckte Johannes Gutenberg sin första bibel i tyska Mainz, en händelse som får ses som startskottet för bokens breda framväxt och ökade spridning. Sedan dess har boken varit en unik ohotad produkt. En symbol för allt som det moderna samhället bygger på; bildning och utbildning. En demokratisk symbol. Någon sales pitch har aldrig behövts, och som produkt har den aldrig ifrågasatts.<br />
Tills idag.</p>
<p>Nu står en massdigitalisering och knackar på dörren. Och det påverkar boken som produkt, utgivarna, tryckerierna, läsarna och alla som på något sätt är inblandade i processen till hur och varför en bok blir till. Exakt hur och på vilket sätt påverkan kommer att vara är så klart lite svårt att veta, men att saker kommer förändras i grunden är något som är säkert. </p>
<p>Det som många hävdat, att &#8220;allt som kan digitaliseras, kommer att digitaliseras&#8221;, är nu igång. Dagstidnings-, musik- och filmbranschen drabbades lite tidigare och har motvilligt tvingats till förändring. </p>
<p>Bokbranschen är next. Förändringen kommer bli större, snabbare och kraftfullare än vi nog kan föreställa oss. Och det kommer så klart att påverka tryckerierna. Boken är ju trots allt själva kronjuvelen i den grafiska branschens produktutbud.</p>
<p>Händelser den senaste tiden visar tydligt var vi är på väg:<br />
• Google har digitaliserat (scannat in) över 7 miljoner böcker från biblioteken i Harvard, Stanford, Oxford samt The New York Public Library. Inscanningen fortsätter.<br />
• Svenska bibliotek och informationssamlingar digitaliseras och kommer snart vara helt tillgängliga.<br />
• Lånen av e-böcker på framförallt högskolebiblioteken är på god väg att gå om de lånen av pappersböckerna. [Uppdaterat: Det har nu skett, se <a href="http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2009/Allt-fler-e-bocker-lanas-ut/">KB</a> för mer info.]<br />
• Utvecklingen av e-bokläsaren har nått en nivå där användarna accepterar den, och ett globalt kommersiellt genombrott stundar. (I dagsläget har det sålts omkring en miljon e-boksläsare i USA, som varit första testmarknaden.)<br />
• E-handelsjätten Amazon har 250 000 böcker tillgängliga via sin e-bokläsare Kindle. Användaren kopplar upp sin Kindle till Amazon-butiken och på mindre än en minut har du beställt, betalat och laddat ner boken. Antalet tillgängliga böcker växer ständigt och redan nu säger Amazon att uppemot 10% av deras bokförsäljning är digitala böcker.<br />
• Även tidnings- och tidskrifts-arkiv scannas in.</p>
<p>En digital bokvärld väntar alltså bakom hörnet. Hur snabbt det kommer att gå kan vi så klart fortsätta att diskutera &#8211; men under tiden händer det, och inom kort sitter din granne på stranden med en e-bokläsare fylld med alla världens böcker och ler nostalgiskt åt högen pocketböcker som du mödosamt släpat med dig.<br />
Låter det framtid? Tänk då på att för mindre än 10 år sedan var det fortfarande få förunnat att ladda ner digital musik – idag har mp3:an slagit igenom över hela världen, 200 miljoner iPods har sålts och de fysiska cd-skivorna är på väg att marginaliseras.</p>
<p>Så, hur ska då bokbranschen och den grafiska branschen agera inför det här? De måste så klart göra det som musikbranschen aldrig gjorde. Acceptera att det är ett omstörtande skifte på gång, sätta sig i förarsätet, prata med användarna/läsarna, och vara med och leda utvecklingen snarare än att titta på när tiden springer ifrån dem. Google, Amazon och digitala spelare kommer inte att vänta. Och inte konsumenterna heller. </p>
<p>Förlagen och tryckerierna måste nu, tillsammans med både de traditionella och nya distributörerna, skapa lösningar för att kunna dra nytta av den nya situationen. Söka upp samarbeten med förlagen, komma på spännande lösningar där e-boken och pappersboken kan komplettera varandra, göra produktionslinjerna redo för snabba print-on-demand-tryck och så vidare. Kanske framförallt hitta mervärdet i den tryckta sidan – marknadsföra de värdena och sprida fördelarna även in i den digitala eran. </p>
<p>Viktigast är att våga testa sig fram, våga hitta nya arbetsmetoder och att inte passivt titta på när mer och mer tryck försvinner från pressarna. </p>
<p>För med rätt inramning kommer pappersboken alltid kunna locka, förundra, utbilda och inspirera människor – även 555 år fram i tiden.<br />
Det kommer bara bli betydligt svårare att motivera läsarna varför.<br />
Kan du?</p>
<p><em>Krönikan finns också publicerad i juninumret av <a href="http://www.agi.se">AGI Aktuell Grafisk Information</a>. AGI är grafiska branschens största tidsskrift och ges ut i Sverige, Norge, Danmark och Finland.<br />
</em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.bokensframtid.se/2009/06/bokens-framtid-ar-har-for-att-stanna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
