Tre bra saker:
1. Den finns. Bara det sätter igång tankeverksamheten hos förlag och läsare.
2. iBooks. Såg ganska smidigt ut ändå!
3. Priset. Japp, nu snackar vi. Och alla konkurrenterna måste lägga sig långt under för att ha en chans.

Tre dåliga saker:
1. Batteritiden. 10 h, kom igen! Femdubbla och vi snackar…
2. iBooks. Bara USA till en början…
3. Namnet. Ja.. Nej. iPad. Känns lite helt rätt. “Paddan…”

Fyra länkar:
1. Apple: Specifikationer. www.apple.com
2. NY Times: Böcker och iPad. www.nytimes.com
3. Bob Lefsetz: I’m not convinced I need one! www.lefsetz.com
4. Bokhora: Det nya svarta? www.bokhora.se

BONUS: Bästa kommentaren!
“Kan man ringa med den?” /okänd

“This will be the most important thing I’ve ever done”

Steve Jobs om Apples kommande läsplatta.

Det viktigaste han någonsin gjort alltså. Rätt stora ord, åtminstone med tanke på att han redan tagit över eller åtminstone rört om i grytan för ett antal branscher redan; persondatorn (mac), portabla musikspelaren (iPod), skivbranschen (iTunes store) och mobiltelefoner (iPhone). Säkert fler. (Dessutom lyckas de bra, och har en vinstmarginal till återförsäljarna på otroliga 40.9%.)
Men inte nöjd riktigt ännu alltså, och siktet har ställts mot bokbranschen… Läsandet och framförallt distributionen av det som läses, kan förbättras och förenklas. Och marknaden lär bli gigantisk.

Snackats har det gjort länge, men nu verkar det faktiskt vara så att Apple kommer med sin Tablet/iSlate/iBook eller vad den nu kommer att heta – och det ganska så snart. Kanske redan nu i januari? Många tror det. Ännu fler hoppas. Se allt om Tablet-ryktena här: http://gizmodo.com/5434566/the-exhaustive-guide-to-apple-tablet-rumors

Så, låt oss leka med tanken att det händer något stort inom den närmsta månaden.
Vad kommer då att hända? Följande, tror jag:

Tiotusentals svenskar kommer att kasta sig över produkten. För första gången är läsplattan en “måste ha”-produkt. Apple gör inga dåliga produkter, och hyllningarna i media och bloggosfären kommer aldrig ta slut. Alla vill ha den. Den kommer säkert kosta 3000-4000 spänn, men köerna utanför Apple-återförsäljarna kommer att vara långa. Precis som med iPhonen. Kanske en bild på någon i sovsäck som köat hela natten?
Hur som helst, till en början kommer det bara vara de största tekniknördarna och de största boknördarna (två grupper som väl för övrigt aldrig tidigare träffats…) som slåss om vem som får de första exemplaren av läsplattan, men ganska snart kommer tusentals och åter tusentals att ha en snygg, funktionell och fantastisk läsplatta i sina händer som de älskar.

Det finns bara ett problem. De kommer att vilja läsa böcker, tidningar och tidskrifter på den. Och var ska de få tag på dem?

Kommer de att köpa eböcker för 120 kr/st via Elib (vars utbud dessutom är orimligt begränsat)? Knappast.
Kommer de att säga upp sin morgontidningsprenumeration (de som har kvar den) och istället betala ungefär lika mycket för PDF-versionen? Knappast.
Kommer de att gå till andra – icketraditionella källor? Troligtvis.

Vad kommer att hända då?

Här är ett scenario:

1. Bok-, tidning- och tidskriftsförlagen kommer att få en hel del badwill av läsare (kunder) som anser att förlagen inte hänger med i utvecklingen. Kunderna har köpt en dyr produkt som det inte finns något svenskt innehåll till. De ser möjligheterna, men blir besvikna. Främst på förlagen.
2. Media kommer att följa efter. De kommer att skriva om den sega bokbranschen. Ännu mera badwill för förlagen.
3. Författarna börjar undra vad bokförlagen väntar på. Några uttalar sig i media. Ännu mera badwill.
4. Användarna kommer se till att fylla sina Tablets med annat material än det som bokbranschen erbjuder. (Texter från bloggar, Pirate bay, Google Books, osv osv). För att de har något emot förlagen? Nej, inte till en början, utan helt enkelt för att det inte finns några bra lagliga alternativ, som överensstämmer med kundernas köp- och läsbeteende, deras användande.
5. En stor klyfta mellan bokbranschen och deras kunder uppstår.
6. Tidigare fans till bokförlagen börjar irritera sig på trögheten och bokförlagen börjar stämma sina tidigare kunder som tillgängliggör sig materialet via illegala tjänster. Klyftan växer.
7. Bokbranschen får kämpa i motvind. Försäljningen minskar, deras relevans och inflytande på folks läsevanor minskar.
8. Bra tjänster som användarna gillar kommer till slut, men det har gått några år för länge och användarnas mönster har förändrats så mycket att omställningen inte är helt okomplicerad…

Hur ska bokbranschen stoppa ovanstående scenario?
Hur snabba är förlagen med att få ut innehållet när läsplattan väl slagit igenom?
Hur ska de anpassa sina affärsmodeller till användarnas beteenden?

Jag tror att de inte är ens i närheten av redo för det här, att innehållet till rätt pris kommer att dröja, och att Apples tablet blir startskottet för en utveckling som kommer att slå hårt mot alla oförberedda tidningsförlag, bokförlagen och tidskriftsförlag.

Det som hänt ovan har hänt och händer fortfarande i musikbranschen, och trots att musikförsäljningen minskade med omkring 50% på 7-10 år från det att den första iPoden släpptes, så har bokförlagen inte tagit hotet/möjligheterna på allvar. De vill inte riktigt tro på att det som skett i musik- och filmbranscherna även kommer att drabba dem? Eller, de har åtminstone inte ansträngt sig för att hitta en bra lösning…

Nästa fråga då: Ska vi tycka synd om förlagen när den här utvecklingen har kunnat förutses i åtminstone 2-3 år, eller kanske 12-13 år beroende på hur man ser det…
Svaret: Klart vi måste. Men vad hjälper det?

Kanske skulle ha börjat med ett “Hallå, det var länge sedan jag skrev här.” För det var det. Och det är Kalle Magnusson på stor och välförtjänt bild här bredvid för det är mest han som skriver. Men jag finns här och smyger runt också. Jag heter Mattias Lövkvist och har ni läst den här bloggen ned till begynnelsernas tider minns ni kanske mig också.

I vilket fall, för ett år sedan skrev jag ett inlägg på en annan blog, Digital Renaissance, där jag tog upp lite av de hot/möjligheter jag ser för bokbranschen, löst annat baserat på erfarenheter jag haft från musikbranschen. Jag skrev bland annat:

“Someone will eventually see the potential for sales of a simple and easy to use scanner with a flip the page function that by itself copy a book as a CD-reader previously copied a CD. I’ll give it three of four years until a box like that is widely distributed.”

Nu har det första lilla stapplande steget på den vägen tagits, för en kille som heter Daniel Reetz har byggt en helt egen bokscanner för 300 dollar.

En bokscanner för hemmabruk såg jag för ett år sen som en av förutsättningarna för att en marknad för digitala böcker och läsplattor ska kunna växa fram. Det gör jag till viss del fortfarande. Jag tror det måste finnas en stor samling litteratur som flyter runt gratis på digitala nätverk för att ett behov ska kunna växa fram. Att det skulle kunna växa fram en fungerande och betydande marknad utan en stor tillgång till fri litteratur är jag tveksam till. Då tror jag faktiskt att boken inte kommer lyckas etablera sig så bra på den digitala fronten. Det kommer leda till att andra saker, sociala nätverk, spel, musik, bloggar, film och internet i övrigt tar tid ifrån bokläsandet istället. Möjligen kan man ta ett ‘Spotify-kliv’ i bokbranschen och skapa tjänster som ger en illusion av gratis för användaren. Men det verkar ju inte gå åt det hållet när man tänker på den senaste tidens debacle kring Google books.

Just Google books och många andra projekt kan också leda till att massvis med böcker sprids digitalt på ett sätt upphovsmännen inte avsett. Med den positiva biverkningen då att ett beteende att använda läsplattor växer fram och därmed kan också förutsättningarna för en digital bokmarknad skapas. Om det blir privatkopiering eller storskalig kopiering a la Google som driver på utvecklingen återstår att se.

Hur det än blir med den saken kommer jag ihåg december 1999. Och en sak har jag insett: det är så att goda idéer dyker upp i huvudet hos flera personer samtidigt. Och ju fler de berättar sin goda idé för desto snabbare går det för idén att bli verklighet. Det tog inte så många år innan ett meckigt hemmabygge slutade i en iPod. Efterfrågan av en bokscanner kommer inte matcha en iPod på långt när. Men hamnar den i händerna på rätt/fel(avgör själv) människor har vi snart all litteratur någonsin skrivit på en fildelningssite nära dig.

Bokbranschens endimensionella idé om digitalisering är olycksbådande
Frågan om digitalisering reduceras till en fråga om hur man kan få folk att köpa “e-böcker“.
[Förresten: läs Rasmus bok Det Postdigitala Manifestet. Köps här. Det lär bli den skarpaste text om digitaliseringen och dess efterspel som du läst och du kommer känna dig som en visare postdigital människa efteråt.]

Eboksläsare – så funkar det!
Nu har jag haft min eboksläsare en 10 dagar ungefär och det är dags att berätta hur det har fungerat och hur det känns att läsa från en läsplatta.

Hallå, bokbranschen! Ni har missat nåt
I en obetydlig monter på Bokmässan sker något betydande. Här – på några kvadratmeter som pryds av neongula plakat med handskriven text – finns den första svenska läsplattan för e-böcker till försäljning, Nuut. Stor som en pocketbok, med en mycket läsvänlig skärm. Här ryms tusen böcker, man vänder sida med en knapptryckning.

De förledande
Bonnierkoncernens nya kontrakt berövar författarna upphovsrätten.
Isobel Hadley-Kamptz förklarar varför hon inte vill skriva under.

Här är morgondagens läsplattor och böjbara papper
Förstå-sig-påarna menar att den stundande hösten kommer att innebära genombrottet för e-böcker och – följdaktligen – e-bokläsare på den svenska marknaden. Vissa pratar om ett paradigmskifte.

Berättandets och bokens framtid
Lagom till bokmässan lyfter Anna fram bokens framtid som veckans skifte. Precis som musik-, film och TV-industrin står bok-industrin inför ett pågående skifte.

En e-boksexplosion i vinter?
Att tala om en digital framtid när vi redan lever mitt i en digital verklighet kan verka märkligt. Men faktum är tvärtom att det digitaliserade fortfarande är just framtid, inte minst när det kommer till bokläsning.

Bokmässekoma
Anna Troberg: Det är alltid extremt svårt att summera mässan, men jag ska försöka.

Svårt att digitalisera backlist för små förlag
I Sverige fungerar Elib som den enda distributören av elektroniska böcker och i förlagsvärlden pågår just nu en typ av upprustning med digitaliseringsprojekt som skall leda till att det mesta i backlist, alltså det som inte längre finns i tryck, ska vara tillgängligt i e-boksform. Att

Undersökningen var gjord av Arne Modig från Novus Opinion som också presenterade siffrorna.

Vad visade då undersökningen? Ingenting skulle jag vilja säga.

Det här: I princip har ingen testat eboken, i princip har ingen läst en ebok, i princip ingen har en läsplatta och i princip har ingen sett möjligheterna med en digitaliserad bokvärld.

Undersökningens slutsats var: “vänteläge för digital teknik”. Jo men visst.

Problemet är ju att läsarna inte vet vad de vill ha förrän de har set det!

Och nästan inga (svenskar alltså) har ju sett en eboksläsare ännu, och det finns ju knappt några eböcker tillgängliga (i Sverige) över huvud taget. Varför är det så? För att folk inte vill ha det? Nej. För – och det här är viktigt – att den svenska bokbranschen inte har tagit de här möjligheterna till sig. De har inte visat läsarna och allmänheten vad som skulle kunna hända när all information blir tillgänglig för vem som helst, var som helst – och i förlängningen – hur billigt som helst.

“Siffrorna har ett betydande mått av osäkerhet i sig” avslutas presentationen. Jo men visst. Ni har frågat helt fel personer till exempel. Se här: 9 av 10 föredrar ljudböcker på CD framför nedladdade MP3or – det säger väl allt. (Men helst av allt vill man väl streama dem direkt i mobilen när du sitter på bussen? – en fråga som inte ens undersökaren verkar ha funderat på?). Och många tyckte att en e-bok skulle ha samma pris som en pappersbok i hårdpärm – även om det fanns en pocket som kostade 30% av så mycket.

Så – var det här ett steg längre bort från ebokens genomslag nu då? Absolut inte. För det bästa är att det inte spelar någon roll vad förlagen eller branschen tycker. Om inte de vill vara med och utveckla framtidens bok så kommer någon annan aktör att göra det. Titta på Amazon, titta på Apple – titta på musikbranschen.

Grundregel nummer 1: E-bokens TOTALA genomslag är aldrig längre bort än att en (1) leverantör (Apple?) släpper en (1) smooth läsplatta.

Då kommer alla vilja ha eböcker, oavsett va de sa i september 2009. Och oavsett om bokbranschen vill det eller inte.

PS. Att det här är den första presskonferensen med branschinriktning sedan starten (50? 25 år sedan..) är ju helt otrolig – hur kan man inte ta tillfället i akt att prata om de här sakerna när ALLA i hela branschen är på plats?

Titta på bilden. Det är en liten del av alla artiklar som jag printat ut från internet för att läsa och använda till research inför ett bokprojekt om digitalisering. (Ni ser ironin här va.)

Jag skrev ut mycket av materialet – många gånger 5-6 sidor långa artiklar – för att “i lugn och ro” (läs; långt bort från twitter, mail, facebook, intressanta länkar i artiklarna och liknande störningsmoment) kunna ta till mig informationen på bästa sätt. Fokus.

Det här har lett till lite insikter:

• Jag har insett det sjuka i att skriva ut digitala artiklar på papper för att läsa dem och stryka under vissa viktiga utdrag som jag sedan vill gå tillbaka till genom att googla upp artikeln igen och leta upp samma stycke som jag strukit under tidigare på den utskrivna kopian, och sedan kopiera in det stycket digitalt i ett Google Docs-dokument.
• Det är tungt att släpa omkring på papper. (De printade artiklarna, några tidningar och ett böcker har varit med mig i  datorväskan i någon vecka nu..)
• Olika tidningars “print this article”-funktioner är olika bra. De bästa är DN:s och The Wall Street Journal – bra storlek på texten och inga extrasidor, konstiga reklambanners eller liknande kommer ut på utskrifterna.
• Sist, och viktigast; jag MÅSTE ha en e-läsare nu (typ Amazon Kindle, Sony eReader eller liknande).

Spontan och oekonomisk som jag är fick jag så äntligen för mig att jag skulle beställa en e-läsare i morse. Det gick sådär. För det första finns det i princip inte en enda med distribution i Sverige. Det bästa hade ju varit Kindle:n, men den är ju typ “operatörslåst” till Amazons filformat och deras shopp kommer jag inte åt från Sverige, även om själva plattan går att få tag på via eBay.
Istället verkade Sony eReader ligga bäst till för ett köp. “Bara” 357 dollar på eBay. Deras 700-modell är också den modell som jag hört ska vara bäst på marknaden just nu (trots bristen på wifi).
357 dollar är ju rätt mycket, men nu är det verkligen dags, tänkte jag, och klickade in på Sony Bookstore för att göra ett testköp av en bok innan jag slog till på själva läsplattan.

Fail.

Programvaran som krävs för att kunna köpa böcker via Sonys eBookstore finns bara tillgänglig till PC. Hej 1997! (Självklart har jag en Mac).

Men hur kan det komma sig att de inte stödjer Mac, tänker ju alla då. FAQ:en ger svaret:

Q: Do you support Macintosh (Mac) operating systems and hardware?
A: At this time our content is currently only available for Windows users. The digital rights management (DRM) solution that we use to protect and deliver our content is not compatible with any other operating system. We do hope that in the future we will be able to offer our content on multiple platforms.

Fail.

(Att allt dessutom beror på ett helt onödigt och kontraproduktivt DRM-skydd gör ju dessutom allt ännu lite mer “humoristiskt”).

Så. Snälla. Kan någon ta en bra och fungerande e-läsare till Sverige snart… Vi är säkert rätt många som genomgått precis samma procedur som den ovan.

News Corps vd Rupert Murdoch säger att han beslutat sig för att investera i en läsplatta för e-böcker. Han gillar Kindle från Amazon, men sätter målet högre än så; en större skärm i färg ska det bli avslöjar han. Vilket elektronikföretag han samarbetar med verkar dock fortfarande vara hemligt..

Läs mer via All things digital.

Parentes: Han beskriver färgskärmen som “four-color”. Vilket är ju väldigt kul, men ändå förståligt eftersom han kommer från en tryckvärld där 4-färg, CMYK, kan återge “alla” färger i trycket. “Four-colour” i det här sammanhanget blir ju dock just bara fyra färger – vilket inte är så mycket att bli imponerad av… (Nördfakta: i en digital värld används ju dessutom bara 3-färger, RGB, för att återskapa alla nyanser du ser på skärmen.)