Titta på bilden. Det är en liten del av alla artiklar som jag printat ut från internet för att läsa och använda till research inför ett bokprojekt om digitalisering. (Ni ser ironin här va.)

Jag skrev ut mycket av materialet – många gånger 5-6 sidor långa artiklar – för att “i lugn och ro” (läs; långt bort från twitter, mail, facebook, intressanta länkar i artiklarna och liknande störningsmoment) kunna ta till mig informationen på bästa sätt. Fokus.

Det här har lett till lite insikter:

• Jag har insett det sjuka i att skriva ut digitala artiklar på papper för att läsa dem och stryka under vissa viktiga utdrag som jag sedan vill gå tillbaka till genom att googla upp artikeln igen och leta upp samma stycke som jag strukit under tidigare på den utskrivna kopian, och sedan kopiera in det stycket digitalt i ett Google Docs-dokument.
• Det är tungt att släpa omkring på papper. (De printade artiklarna, några tidningar och ett böcker har varit med mig i  datorväskan i någon vecka nu..)
• Olika tidningars “print this article”-funktioner är olika bra. De bästa är DN:s och The Wall Street Journal – bra storlek på texten och inga extrasidor, konstiga reklambanners eller liknande kommer ut på utskrifterna.
• Sist, och viktigast; jag MÅSTE ha en e-läsare nu (typ Amazon Kindle, Sony eReader eller liknande).

Spontan och oekonomisk som jag är fick jag så äntligen för mig att jag skulle beställa en e-läsare i morse. Det gick sådär. För det första finns det i princip inte en enda med distribution i Sverige. Det bästa hade ju varit Kindle:n, men den är ju typ “operatörslåst” till Amazons filformat och deras shopp kommer jag inte åt från Sverige, även om själva plattan går att få tag på via eBay.
Istället verkade Sony eReader ligga bäst till för ett köp. “Bara” 357 dollar på eBay. Deras 700-modell är också den modell som jag hört ska vara bäst på marknaden just nu (trots bristen på wifi).
357 dollar är ju rätt mycket, men nu är det verkligen dags, tänkte jag, och klickade in på Sony Bookstore för att göra ett testköp av en bok innan jag slog till på själva läsplattan.

Fail.

Programvaran som krävs för att kunna köpa böcker via Sonys eBookstore finns bara tillgänglig till PC. Hej 1997! (Självklart har jag en Mac).

Men hur kan det komma sig att de inte stödjer Mac, tänker ju alla då. FAQ:en ger svaret:

Q: Do you support Macintosh (Mac) operating systems and hardware?
A: At this time our content is currently only available for Windows users. The digital rights management (DRM) solution that we use to protect and deliver our content is not compatible with any other operating system. We do hope that in the future we will be able to offer our content on multiple platforms.

Fail.

(Att allt dessutom beror på ett helt onödigt och kontraproduktivt DRM-skydd gör ju dessutom allt ännu lite mer “humoristiskt”).

Så. Snälla. Kan någon ta en bra och fungerande e-läsare till Sverige snart… Vi är säkert rätt många som genomgått precis samma procedur som den ovan.

Nu står en massdigitalisering och knackar på dörren. Och det påverkar boken som produkt, utgivarna, tryckerierna, läsarna och alla som på något sätt är inblandade i processen till hur och varför en bok blir till. Exakt hur och på vilket sätt påverkan kommer att vara är så klart lite svårt att veta, men att saker kommer förändras i grunden är något som är säkert.

Det som många hävdat, att “allt som kan digitaliseras, kommer att digitaliseras”, är nu igång. Dagstidnings-, musik- och filmbranschen drabbades lite tidigare och har motvilligt tvingats till förändring.

Bokbranschen är next. Förändringen kommer bli större, snabbare och kraftfullare än vi nog kan föreställa oss. Och det kommer så klart att påverka tryckerierna. Boken är ju trots allt själva kronjuvelen i den grafiska branschens produktutbud.

Händelser den senaste tiden visar tydligt var vi är på väg:
• Google har digitaliserat (scannat in) över 7 miljoner böcker från biblioteken i Harvard, Stanford, Oxford samt The New York Public Library. Inscanningen fortsätter.
• Svenska bibliotek och informationssamlingar digitaliseras och kommer snart vara helt tillgängliga.
• Lånen av e-böcker på framförallt högskolebiblioteken är på god väg att gå om de lånen av pappersböckerna. [Uppdaterat: Det har nu skett, se KB för mer info.]
• Utvecklingen av e-bokläsaren har nått en nivå där användarna accepterar den, och ett globalt kommersiellt genombrott stundar. (I dagsläget har det sålts omkring en miljon e-boksläsare i USA, som varit första testmarknaden.)
• E-handelsjätten Amazon har 250 000 böcker tillgängliga via sin e-bokläsare Kindle. Användaren kopplar upp sin Kindle till Amazon-butiken och på mindre än en minut har du beställt, betalat och laddat ner boken. Antalet tillgängliga böcker växer ständigt och redan nu säger Amazon att uppemot 10% av deras bokförsäljning är digitala böcker.
• Även tidnings- och tidskrifts-arkiv scannas in.

En digital bokvärld väntar alltså bakom hörnet. Hur snabbt det kommer att gå kan vi så klart fortsätta att diskutera – men under tiden händer det, och inom kort sitter din granne på stranden med en e-bokläsare fylld med alla världens böcker och ler nostalgiskt åt högen pocketböcker som du mödosamt släpat med dig.
Låter det framtid? Tänk då på att för mindre än 10 år sedan var det fortfarande få förunnat att ladda ner digital musik – idag har mp3:an slagit igenom över hela världen, 200 miljoner iPods har sålts och de fysiska cd-skivorna är på väg att marginaliseras.

Så, hur ska då bokbranschen och den grafiska branschen agera inför det här? De måste så klart göra det som musikbranschen aldrig gjorde. Acceptera att det är ett omstörtande skifte på gång, sätta sig i förarsätet, prata med användarna/läsarna, och vara med och leda utvecklingen snarare än att titta på när tiden springer ifrån dem. Google, Amazon och digitala spelare kommer inte att vänta. Och inte konsumenterna heller.

Förlagen och tryckerierna måste nu, tillsammans med både de traditionella och nya distributörerna, skapa lösningar för att kunna dra nytta av den nya situationen. Söka upp samarbeten med förlagen, komma på spännande lösningar där e-boken och pappersboken kan komplettera varandra, göra produktionslinjerna redo för snabba print-on-demand-tryck och så vidare. Kanske framförallt hitta mervärdet i den tryckta sidan – marknadsföra de värdena och sprida fördelarna även in i den digitala eran.

Viktigast är att våga testa sig fram, våga hitta nya arbetsmetoder och att inte passivt titta på när mer och mer tryck försvinner från pressarna.

För med rätt inramning kommer pappersboken alltid kunna locka, förundra, utbilda och inspirera människor – även 555 år fram i tiden.
Det kommer bara bli betydligt svårare att motivera läsarna varför.
Kan du?

Krönikan finns också publicerad i juninumret av AGI Aktuell Grafisk Information. AGI är grafiska branschens största tidsskrift och ges ut i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Det kan mycket väl vara så att det kommer innebära en stor förändring för bokbranschen rent organisationsmässigt. För första gången sedan 1400-talet kan en bokhandlare trycka böcker (som de har tillgängligt digitalt i maskinen) på plats. Jag är ändå skeptisk. Hela maskinen går loss på ungefär 1,5 miljoner SEK. Tillkommer materialkostnad för själva boken såklart. Därtill ska ju förläggare och författare ha sitt. Marginalerna är nog rätt små. När det gäller Print-on-demand kan man ju också fråga sig hur priset ska se ut. Det har ju inte inneburit någon egentlig framtagningskostnad för själva boken innan kunden bestämt sig för köpet. Ett annat problem är utbudet. Idag har folk vant sig att få allt, på en gång, utan begränsningar. Till exempel är den mest utbredda kritiken mot musiktjänsten Spotify just utbudet, trots att Spotify har ett enormt utbud på miljontals låtar som ökas på i tusental för varje vecka. Ändå utbrister man med ett barns tjurighet: “Allt finns ju inte!”. En Espresso book machine kan inte bli lyckad om den inte kan skapa åtminstone en hyfsad illussion om att ha eller kunna trycka alla böcker.

Det är ingen tyst och småsexig grej det här heller. Se youtubeklippet här.

Alla invändningar till trots: man ska inte avfärda Espresso book machine. Frågan är vilken roll den ska spela. Är det ett komplement till små, charmiga boklådor över hela landet med initierad personal eller kommer Espresso machine bli framtidens bokaffärer? Ska man bläddra på en skärm på en “bokomat” som finns i ett hörn någonstans och sen välja vilken man vill ha utprintad? Eller bläddra på datorn och sen välja vilken man vill ha utprintad och sen hemskickad? Tror det blir svårt att kombinera de tre olika varianterna med varandra.

Min största invändning mot Espresso book machine är ändå att det måhända vara största förändringen sedan Gutenberg men att en ännu större står runt hörnet: digitaliseringen av boken som objekt.

Digitaliseringen av boken kommer bli den ojämfört största händelsen som drabbat bokbranschen (skriver “drabbat” för det kommer bli en skakig färd). Just nu är digitaliseringen av boken bara en skugga av ett Demoklessvärd som hänger över bokbranschen. Men skuggan finns där. Det är hög tid att börja ta rätt beslut och börja tänka nytt på allvar för alla som jobbar med böcker.

Det finns en bok som heter Mannen från K-pax, skriven av Gene Brewer. Det är en varm och fin bok som blev en medioker film med Will Smith. Utan att gå in på detaljer så hävdar huvudpersonen att han kommer ifrån en annan planet, en slags utopia, där man kan inhämta all kunskap som någonsin ackumulerats i en typ av digitala bibliotek. Det som beskrivs är i stort sett Internet fast med allt innehåll som någonsin producerats.

En vision om böcker och Internet går att sammanfatta rätt kort egentligen. Internet idag är på ett sätt fyllt av innehåll. Det myllrar av kunskap, gammal som ny. På ett annat sätt är Internet helt tomt. Visionen för böcker på Internet borde vara att fylla Internet med innehållet i dessa böcker.

Det finns knappt några böcker alls på Internet. Romaner, faktaböcker, fotoböcker, deckare, dagstidningar, magazin osv. Tryckta saker av alla de slag lyser med sin frånvaro. Det går att hitta lite här och där. En torrent här, en torrent där. Någon betaltjänst där, någon betaltjänst där. Ingen av betaltjänsterna som finns är av något nytänkande slag dock. Det är den gamla modellen: köp ett(1) ex av boken, som PDF eller liknande, för ett pris i närapå nivå med den fysiska varan. Man kan dock hitta fler böcker, lättillgängligt och välsorterat, med kunnig personal att vägleda en på ett lokalt bibliotek i vilken svensk stad som helst. Varför finns inte den möjligheten på Internet?

Vi kommer från musikbranschen och betraktat från vårt håll är Internet idag byggt för oss. Det är nöjesbranschen som härskar. Myspace, Youtube, Facebook, bloggar, det är som att de är som gjorde för korta underhållande glimtar att skicka vidare. Internets puls är kort, inte gjort för trehundrafemtio sidor bok. Det finns nog ändå en vilopuls därute som bokvärlden inte tar till vara på.

Hur skulle en framtid se ut med all världens tryckta material tillgängliggjort på Internet se ut? En värld där materialet är sökbart och användbart i ordens mest bokstavliga mening. Möjligheter att bearbeta de tryckta orden, söka i dem, vidarebefodra dem. Vår förhoppning, och stora övertygelse, är att världen skulle kunna se ett kunskapshopp av betydelse. Skönlitteratur ser vi som en form av underhållning men är också i allra högsta grad en form av förfining av människans karaktär. Man kan på inget sätt överspela rollen skönlitteratur har i ett civiliserat samhälle. Därtill skulle alla bloggare skulle ges verktyg enbart journalister har tillgång till idag(KBs tidningssamlingar, faktaböcker osv). Arbetsmetoderna vid research skulle ändras i grunden. Ingen sten skulle lämnas ovänd.

Det finns egentligen inga gränser för vad ett Internet fyllt med innehåll skulle kunna innebära. Möjligheterna är oändliga. Tyvärr verkar också möjligheterna oändliga för att hindra att Internet blir just det kunskapsfyllda Internet det kan bli. Positionerna i upphovsrättsdiskussionerna verkar låsta. Inte helt olikt På västfronten intet nytt böljar det fram och tillbaka. Pirater laddar ned, lagar smids, upprop författas, snart, snart är segern nära, bara en framryckning till, vi har ett hemligt vapen på gång, snart, snart blir det ett genombrott…

Det finns ett kunskapshopp av monumentala proportioner  genom att göra all den kunskap och berättelser som nedtecknats tillgängliga på Internet. Det Internet som finns just nu idag skulle kasta sig över en sådan kunskap och bygga en värld som är  bättre än den är idag. Man kan välja att skapa det kunskapshoppet under ordnade former inom ramarna för en demokrati eller släppa initiativet fritt till pirater, som man under hela tiden motarbetar i en skyttegravsliknande kamp utan slut. Vi ser självklart det förstnämnda alternativet som bästa alternativet.

Som det är nu, vi skriver april 2009, verkar Google ha skaffat sig ett slags monopol på inscannade böcker, förlag världen över kämpar med näbbar och klor för att försvara den typ av upphovsrätt de haft och går i samma procession som skiv- och filmbolagen. Det finns många positiva tankar om Internet men det som händer i praktiken är av rätt dystopisk karaktär. Vi hoppas ändå på att allt ordnar sig till det bättre. Glaset är halvfullt, livet är fullt av möjligheter och för att uttrycka det så klyschigt vi kan: hoppet är det sista som överger människan.

Mot den ljusnande framtid!