Kanske skulle ha börjat med ett “Hallå, det var länge sedan jag skrev här.” För det var det. Och det är Kalle Magnusson på stor och välförtjänt bild här bredvid för det är mest han som skriver. Men jag finns här och smyger runt också. Jag heter Mattias Lövkvist och har ni läst den här bloggen ned till begynnelsernas tider minns ni kanske mig också.

I vilket fall, för ett år sedan skrev jag ett inlägg på en annan blog, Digital Renaissance, där jag tog upp lite av de hot/möjligheter jag ser för bokbranschen, löst annat baserat på erfarenheter jag haft från musikbranschen. Jag skrev bland annat:

“Someone will eventually see the potential for sales of a simple and easy to use scanner with a flip the page function that by itself copy a book as a CD-reader previously copied a CD. I’ll give it three of four years until a box like that is widely distributed.”

Nu har det första lilla stapplande steget på den vägen tagits, för en kille som heter Daniel Reetz har byggt en helt egen bokscanner för 300 dollar.

En bokscanner för hemmabruk såg jag för ett år sen som en av förutsättningarna för att en marknad för digitala böcker och läsplattor ska kunna växa fram. Det gör jag till viss del fortfarande. Jag tror det måste finnas en stor samling litteratur som flyter runt gratis på digitala nätverk för att ett behov ska kunna växa fram. Att det skulle kunna växa fram en fungerande och betydande marknad utan en stor tillgång till fri litteratur är jag tveksam till. Då tror jag faktiskt att boken inte kommer lyckas etablera sig så bra på den digitala fronten. Det kommer leda till att andra saker, sociala nätverk, spel, musik, bloggar, film och internet i övrigt tar tid ifrån bokläsandet istället. Möjligen kan man ta ett ‘Spotify-kliv’ i bokbranschen och skapa tjänster som ger en illusion av gratis för användaren. Men det verkar ju inte gå åt det hållet när man tänker på den senaste tidens debacle kring Google books.

Just Google books och många andra projekt kan också leda till att massvis med böcker sprids digitalt på ett sätt upphovsmännen inte avsett. Med den positiva biverkningen då att ett beteende att använda läsplattor växer fram och därmed kan också förutsättningarna för en digital bokmarknad skapas. Om det blir privatkopiering eller storskalig kopiering a la Google som driver på utvecklingen återstår att se.

Hur det än blir med den saken kommer jag ihåg december 1999. Och en sak har jag insett: det är så att goda idéer dyker upp i huvudet hos flera personer samtidigt. Och ju fler de berättar sin goda idé för desto snabbare går det för idén att bli verklighet. Det tog inte så många år innan ett meckigt hemmabygge slutade i en iPod. Efterfrågan av en bokscanner kommer inte matcha en iPod på långt när. Men hamnar den i händerna på rätt/fel(avgör själv) människor har vi snart all litteratur någonsin skrivit på en fildelningssite nära dig.

Det kan mycket väl vara så att det kommer innebära en stor förändring för bokbranschen rent organisationsmässigt. För första gången sedan 1400-talet kan en bokhandlare trycka böcker (som de har tillgängligt digitalt i maskinen) på plats. Jag är ändå skeptisk. Hela maskinen går loss på ungefär 1,5 miljoner SEK. Tillkommer materialkostnad för själva boken såklart. Därtill ska ju förläggare och författare ha sitt. Marginalerna är nog rätt små. När det gäller Print-on-demand kan man ju också fråga sig hur priset ska se ut. Det har ju inte inneburit någon egentlig framtagningskostnad för själva boken innan kunden bestämt sig för köpet. Ett annat problem är utbudet. Idag har folk vant sig att få allt, på en gång, utan begränsningar. Till exempel är den mest utbredda kritiken mot musiktjänsten Spotify just utbudet, trots att Spotify har ett enormt utbud på miljontals låtar som ökas på i tusental för varje vecka. Ändå utbrister man med ett barns tjurighet: “Allt finns ju inte!”. En Espresso book machine kan inte bli lyckad om den inte kan skapa åtminstone en hyfsad illussion om att ha eller kunna trycka alla böcker.

Det är ingen tyst och småsexig grej det här heller. Se youtubeklippet här.

Alla invändningar till trots: man ska inte avfärda Espresso book machine. Frågan är vilken roll den ska spela. Är det ett komplement till små, charmiga boklådor över hela landet med initierad personal eller kommer Espresso machine bli framtidens bokaffärer? Ska man bläddra på en skärm på en “bokomat” som finns i ett hörn någonstans och sen välja vilken man vill ha utprintad? Eller bläddra på datorn och sen välja vilken man vill ha utprintad och sen hemskickad? Tror det blir svårt att kombinera de tre olika varianterna med varandra.

Min största invändning mot Espresso book machine är ändå att det måhända vara största förändringen sedan Gutenberg men att en ännu större står runt hörnet: digitaliseringen av boken som objekt.

Digitaliseringen av boken kommer bli den ojämfört största händelsen som drabbat bokbranschen (skriver “drabbat” för det kommer bli en skakig färd). Just nu är digitaliseringen av boken bara en skugga av ett Demoklessvärd som hänger över bokbranschen. Men skuggan finns där. Det är hög tid att börja ta rätt beslut och börja tänka nytt på allvar för alla som jobbar med böcker.

Det finns en bok som heter Mannen från K-pax, skriven av Gene Brewer. Det är en varm och fin bok som blev en medioker film med Will Smith. Utan att gå in på detaljer så hävdar huvudpersonen att han kommer ifrån en annan planet, en slags utopia, där man kan inhämta all kunskap som någonsin ackumulerats i en typ av digitala bibliotek. Det som beskrivs är i stort sett Internet fast med allt innehåll som någonsin producerats.

En vision om böcker och Internet går att sammanfatta rätt kort egentligen. Internet idag är på ett sätt fyllt av innehåll. Det myllrar av kunskap, gammal som ny. På ett annat sätt är Internet helt tomt. Visionen för böcker på Internet borde vara att fylla Internet med innehållet i dessa böcker.

Det finns knappt några böcker alls på Internet. Romaner, faktaböcker, fotoböcker, deckare, dagstidningar, magazin osv. Tryckta saker av alla de slag lyser med sin frånvaro. Det går att hitta lite här och där. En torrent här, en torrent där. Någon betaltjänst där, någon betaltjänst där. Ingen av betaltjänsterna som finns är av något nytänkande slag dock. Det är den gamla modellen: köp ett(1) ex av boken, som PDF eller liknande, för ett pris i närapå nivå med den fysiska varan. Man kan dock hitta fler böcker, lättillgängligt och välsorterat, med kunnig personal att vägleda en på ett lokalt bibliotek i vilken svensk stad som helst. Varför finns inte den möjligheten på Internet?

Vi kommer från musikbranschen och betraktat från vårt håll är Internet idag byggt för oss. Det är nöjesbranschen som härskar. Myspace, Youtube, Facebook, bloggar, det är som att de är som gjorde för korta underhållande glimtar att skicka vidare. Internets puls är kort, inte gjort för trehundrafemtio sidor bok. Det finns nog ändå en vilopuls därute som bokvärlden inte tar till vara på.

Hur skulle en framtid se ut med all världens tryckta material tillgängliggjort på Internet se ut? En värld där materialet är sökbart och användbart i ordens mest bokstavliga mening. Möjligheter att bearbeta de tryckta orden, söka i dem, vidarebefodra dem. Vår förhoppning, och stora övertygelse, är att världen skulle kunna se ett kunskapshopp av betydelse. Skönlitteratur ser vi som en form av underhållning men är också i allra högsta grad en form av förfining av människans karaktär. Man kan på inget sätt överspela rollen skönlitteratur har i ett civiliserat samhälle. Därtill skulle alla bloggare skulle ges verktyg enbart journalister har tillgång till idag(KBs tidningssamlingar, faktaböcker osv). Arbetsmetoderna vid research skulle ändras i grunden. Ingen sten skulle lämnas ovänd.

Det finns egentligen inga gränser för vad ett Internet fyllt med innehåll skulle kunna innebära. Möjligheterna är oändliga. Tyvärr verkar också möjligheterna oändliga för att hindra att Internet blir just det kunskapsfyllda Internet det kan bli. Positionerna i upphovsrättsdiskussionerna verkar låsta. Inte helt olikt På västfronten intet nytt böljar det fram och tillbaka. Pirater laddar ned, lagar smids, upprop författas, snart, snart är segern nära, bara en framryckning till, vi har ett hemligt vapen på gång, snart, snart blir det ett genombrott…

Det finns ett kunskapshopp av monumentala proportioner  genom att göra all den kunskap och berättelser som nedtecknats tillgängliga på Internet. Det Internet som finns just nu idag skulle kasta sig över en sådan kunskap och bygga en värld som är  bättre än den är idag. Man kan välja att skapa det kunskapshoppet under ordnade former inom ramarna för en demokrati eller släppa initiativet fritt till pirater, som man under hela tiden motarbetar i en skyttegravsliknande kamp utan slut. Vi ser självklart det förstnämnda alternativet som bästa alternativet.

Som det är nu, vi skriver april 2009, verkar Google ha skaffat sig ett slags monopol på inscannade böcker, förlag världen över kämpar med näbbar och klor för att försvara den typ av upphovsrätt de haft och går i samma procession som skiv- och filmbolagen. Det finns många positiva tankar om Internet men det som händer i praktiken är av rätt dystopisk karaktär. Vi hoppas ändå på att allt ordnar sig till det bättre. Glaset är halvfullt, livet är fullt av möjligheter och för att uttrycka det så klyschigt vi kan: hoppet är det sista som överger människan.

Mot den ljusnande framtid!

Fujitsu Flepia heter den och går loss på sisådär 8 000 SEK.

Det är lite märkligt att det inte är färgskärm på t ex Kindle. En given publik borde ju vara en yngre publik som tar till sig ny teknik enklare. Yngre människor tenderar vara den största konsumentgruppen när det gäller att läsa serier. Med en färgskärm öppnas möjligheten att läsa serier med behållning, de flesta serier är ju färgserier. Det är nog ingen slump att första färgskärmsläsaren lanseras i mangalandet Japan.

När det är möjligt, ska vi tillhandahålla alla världens böcker i digital form till alla invånare i alla stadsdelar i hela Sverige? Eller ska vi nöja oss med ett mindre urval, så som biblioteken funkar idag.

1. Att Google Books eller liknande site förlorar kontrollen över sitt material till användare som kan sprida den vidare gratis. D.v.s någon eller några lyckas med att ladda ned böckerna som Google har laddat upp.

2. Bokscanners, som idag bara används av framförallt Google och bibliotek, blir var mans egendom i form av en ny liten scanner där man stoppar in en bok och vips så har man en pdf eller liknande på skärmen.

3. Någon teknikleverantör skapar en iPod för böcker.

De ovanstående tre punkterna tror vi är de främsta hoten mot boken som fysisk produkt, eller hindren om man så vill, för att en digital bok ska bli en lyckad affär.

Det förekommer ofta tre argument, eller förnekelser, till varför boken inte skulle/borde/kommer digitaliseras.

1. Boken ‘känns’ och ‘luktar’. Den är en ‘upplevelse’, något vi ‘alltid’ haft och är ‘en del’ av oss. etc. osv. Vi känner också den här upplevelsen av boken. Man läser och upplever formatet samtidigt, kommer ihåg var man köpt den, en viss bok tillhör en viss tid i livet. Det är bara vana, något som kommer att försvinna. En del av världen som dör. ‘Jag tycker om mina böcker’ tillhör också den här kategorin.

2. Boken ‘kan man ta med sig överallt’. Också bara vana. Du kommer ha läsplattan på toaletten och i sängen, på tunnelanan och på jobbet.

3.Boken är en statussymbol. Din bokhylla är vad du är etc. Precis samma argument gällde för CD-skivor. Vem kollar i sin kompis skivsamling idag och bedömer vad det är för någon person?

Att e-boken inte är var mans egendom idag kan enkelt förklaras med att ingen bra läsplatta finns och att inte tillräckligt många e-böcker finns tillgängliga ännu. När det händer kommer det dock gå fort. Mycket, mycket fortare än vad det gick för filmen och musiken att digitaliseras. En textbaserad bok är ca 1-2 MB stor i de bästa komprimeringsformaten.

För att ge det ovan lite bakgrund kan man beakta en artikel i New Yorker. Enligt artikeln vet ingen riktigt hur många böcker det finns i världen. Flest volymer listade har World-Cat. World-Cat består av kataloger ifrån 25 000 bibliotek.  I deras databas är trettiotvå miljoner böcker listade. Det kan låta mycket, men om man skulle räkna riktigt högt och säga att en bok är så stor som 5 MB i snitt skulle alla 32 miljoner kunna rymmas på ca  80 stycken externa hårddiskar på 2 TB vardera. Om vi nu höll tungan rätt i mun när vi räknade. Vi räknade såhär:

En hårdisk på 2 TB = 2000 GB = 1000 x 2000 = 2 000 000 MB
En bok på 5 MB ger 2 000 000/5 = 400 000 st böcker på en 2 TB extern HD
10 st hårddiskar = ca 4 miljoner böcker
32 miljoner böcker = 80 st externa hårddiskar

Det är förvisso lite spill på lagringsutrymmet med drivrutiner och sånt på hårddiskar. Men huvudpoängen här var egentligen att visa att 80 st externa hårddiskar kostar totalt, med billigaste varianten på Misco.se, ca 200 000 kr. Om man nu skulle göra en smartare lagringslösning än externa hårddiskar och använda seriösa servrar och hårddiskar kommer man säkerligen billigare undan. Men poängen är inte det exakta priset. Poängen är att det är inom räckhåll, till och med för en privatperson. Att köpa lagringsutrymme för att rymma varenda bok listad i den största bokkatalogen i hela världen.

Det ger lite perspektiv. Det finns mycket att fundera över framöver. Vi tror inte att vi lever i en deterministisk värld styrd av tekniken. Vi tror däremot att den fullständiga och totala digitaliseringen av boken kommer och är oundviklig. Frågan är bara hur vi möter den verkligheten och hur vi som mänsklighet, som demokratier, tar emot den digitaliseringen och vad vi gör av den.