on Oct 30th, 2009Den långa posten om bibliotekens framtid
Framtiden – snart är den här!
Jag gillar bibliotek. Fantastiska byggnader och fantastiskt koncept. Fri kunskap. För alla. Oslagbart!
Igår var jag på en debatt på Malmö stadsbibliotek som Sydsvenskan arrangerade. Anledningen har ni säkert hört om – chefen för Malmö stadsbibliotek har lanserat en ny vision om biblioteket i framtiden, dessutom med engelsk titel, och kultureliten har blivit rasande och börjat skrika om att kommersialisering och sponsrade nöjesparker inte hör hemma i en kommunalt finansierad verksamhet. Och, allt ska vara som det alltid ha varit – även om utlåningen och besökarna sviker.
Kultureliten tycker att boken (underförstått pappersboken) ska vara i fokus. Bibliotekschefen tycker att människorna ska vara i fokus.
Först lite fakta:
En initierad skara på 14 000 personer står för 53% av lånen på Malmös bibliotek.
2/3 av av besökarna kommer till biblioteket utan att låna med sig en bok hem.
* * *
Gårdagens debatt, bibliotekets statistik om utlån, samt med ett givande samtal med Åke Nygren på Kista bibliotek, har fått mig att tänka ganska mycket på bibliotekets roll i framtiden.
Så här tror jag:
Idag finns det över 10 miljoner böcker digitaliserade (och därmed snart tillgängliga), en siffra som lär dubbleras inom kort, och sen dubbleras igen efter det snarare än vi tror. Då hamnar vi i en situation där i princip alla böcker, all kunskap, som finns, är tillgänglig för alla i hela världen. När det hänt dröjer det inte många kvartal förrän den samlingen blir gratis för alla användarna. Så funkar liksom internet. Först genom pirater och hack. Och sen genom reklamfinansierade tjänster. Och sen genom ett allmänt konsensus om att samhällsnyttan nog är stor om all kunskap blir tillgänglig för alla.
Parallellt sker utvecklingen av läsplattorna. Inom 12 månader lär det finnas en “måste ha!”-produkt som har smooth design och bra gränssnitt. Plötsligt vill alla ha läsplattor. Den blir lika vanlig, eller kanske ännu vanligare på sikt, än sin kompis MP3-spelaren.
Alltså. inom 5-10 år (alltid svårt med siffror – men det är nog en kvalificerad gissning) kommer all information som någonsin funnits finnas tillgängliga för vem som helst – gratis. Du kommer också att kunna ta del av den här informationen på ett helt nytt sätt och de olika texterna kommer att kopplas ihop med varandra på ett sätt som kommer få konsekvenser vi ännu inte kan föreställa oss. Det kommer förändra allt lärande, allt läsande. Skönlitterärt så väl som fakta.
De här tjänsterna/databaserna kommer antagligen vara relativt frikopplade från den traditionella biblioteksvärlden och bokbranschen. Utvecklingen drivs av andra typer av företag, med en teknikinriktning (tex Google). De traditionella aktörerna kommer så klart att ha ett finger med i spelet, men eftersom de är lite sega nu (ja, nu-nu, idag) och inte vill hoppa på tåget fullt ut idag, så kommer de få svårare att påverka sin roll och sitt inflytande framöver. Det straffar sig inte nu, utan syns först om 4-8 år någonting.
Så vad är då bibliotekets roll i det här?
Bibliotekens roll tidigare har ju främst handlat om ett förvaltande och ett tillgängliggörande av material. Distributör för text, har man varit. Tyvärr har ju många missförstått det här och trott att pappersboken varit bibliotekets grundbult – självklart har det aldrig varit så. Det är historierna, berättelserna, lärandet och informationen som varit deras stöttepelare. Pappersboken är bara ett sätt att distribuera och arkivera dessa på. I de allra flesta fall även det bästa sättet att distribuera och arkivera dessa på.
När man förstår det är framtiden ganska så enkel. Och tydlig. Ingen kommer att gå till biblioteket för att låna en pappersbok. Läs det där igen. Ingen kommer att gå till biblioteket för att låna en pappersbok.
Hur kan jag säga så!? För mig handlar det om tillgänglighet, endast. Se här till exempel, varför ska jag…
1. Leta upp lånekortet (hittar det givetvis inte – ligger inte i byrån där det ska)
2. Sätta mig på cykeln och cykla till biblioteket (det regnar säkert också! gör ju alltid det i dystopiska framtidsutsikter?)
3. Gå in på biblioteket och söka i deras datorer efter vilken hyllbeteckning som den fysiska boken kan hittas under…
4. Leta upp en bibliotekarie som kan berätta för mig var jag hittar den där hyllan…
5. Leta rätt på boken i hyllan, gå till en utlåningsdisk, betala 10 kr för att jag inte hittade lånekortet och istället måste använda det egentligen betydligt bättre sättet att identifiera mig med – min ID-handling i form av mitt körkort.
6. Cykla hem (..i regnet!)
7. Väl hemma kan jag läsa boken (eller kanske bara de tre kapitel i boken som jag verkligen behöver) och sen cykla tillbaka några veckor senare för att lämna igen den (och betala böterna på 13 kronor för att den är försenad).
Bättre kan vi! Let me google that for you, liksom. Det går att distribuera text enklare än så. Enda anledningarna att vi gör det idag är att 1, informationen finns bara där; 2, pappersboken är i många fall fortfarande det bästa sättet att tillgodogöra sig stora mängder information på och 3; det är gratis att låna. När detta förändras eller får konkurrens kommer vi att se nya beteenden.
Och, som jag sa ovan, det är bara en tidsfråga innan all information blir tillgänglig digital. Gratis. Då finns exakt samma text “på nätet” som i pappersboken. Samma författare, samma formulering. Samma upplaga – och alla upplagor innan och efter, dessutom. Jag når den på några klick, och hittar även andra titlar som utvecklar det som mina tre kapitel jag visste att jag behövde läsa handlar om, eftersom användarkommentarer, metadata och automatgenererade filtreringar har tipsat mig.
Jag läser dessutom texten smidigt på min läsplatta där jag kan söka och bokmärka olika sektioner i de olika böckerna, slå upp konstiga ord direkt i ordlistan osv osv.
* * *
Vad ska jag med biblioteket till i framtiden när det finns bättre sätt att distribuera text på?
Det var det jag hade hoppats att “biblioteksstriden” på Malmö stadsbibliotek skulle ha handlat om. Det gjorde den inte, tyckte jag. Men vi skulle behöva en ny debatt. En konstruktiv debatt. Där utvecklingsmotståndarna kan stanna hemma (och kanske läsa en bok? vad vet jag). Och där de som faktiskt ser och välkomnar den här förändringen kan debattera om hur biblioteken ska agera då. Vilken nytta de ska göra. Det är väldigt viktigt.
Bibliotekets framtid är ingen angelägenhet för oss gamlingar som bevittnade “biblioteksstriden” i förrgår (jag är 27, och nog omkring 30 år yngre än medianen där inne). Bibliotekets framtid är främst en angelägenhet för samhället och barn/ungdomar. Den senare kategorin var, symptomatiskt, inte i närheten av biblioteket.
Hur som helst, bibliotekets huvuduppgift; att göra texter tillgängliga för en allmänhet, kommer helt enkelt inte vara lika viktig längre. Att hitta informationen kan vi göra själva och bättre. Och biblioteket kan aldrig ha i närheten av lika många pappersböcker i sina bokvalv som det går att lagra på bara några hårddiskar – och aldrig få fram informationen lika fort. Inte heller koppla ihop den på samma sätt. (Och jag slipper cykla i regnet för att få tag på den!)
Och det här med att förvalta… ja, det sköter ju sig lite av sig självt på nätet. En backup här, en backup där, så är det fixat. Ingenting försvinner från internet.
Så, vad ska jag med biblioteket nu då? Är det en kulturinstitution som sett sina viktigaste dagar?
Jag hoppas inte det. Och när jag lyssnade på Elsebeth Tank [fin hemsida förresten!], chef för Malmö stadsbibliotek under debatten, så fick jag faktiskt – hör och häpna! – lite hopp om att biblioteket hade förstått sin roll i framtiden. Jag tyckte hennes vision var bra. Om jag har någon kritik så skulle det snarare handla om att den var för försiktig i sin framtidsvision – även om jag förstår varför nu när jag sett vilka känslor de här förändringarna sätter igång…
Tillbaka till frågan – vad ska biblioteken göra? Jo, biblioteken ska ju givetvis fortsätta att jobba på tillgängligheten. Och förvaltningen av våra böcker, vårt kulturarv, är så klart viktigt av många olika anledningar. Men att det skulle vara deras huvuduppgift i framtiden ställer jag inte upp på. Bibliotekens roll i framtiden kommer snarare att vara av en annan karaktär. Som framförallt kommer att handla om att inspirera.
2019 när någon frågar Malmö stadsbibliotek vad deras funktion i samhället är kommer svaret att vara: Vi inspirerar människor att ta del av information, berättelser, historier och lärande. Vi vill göra våra medborgare smartare, kunnigare, mer pålästa, hungrigare, mer allmänbildade och mer inspirerande för sina medmänniskor. Hur vi gör det? Olika.
Flummigt va?
Men så är det. Allt är tillgängligt, överallt, gratis. Alla kan hitta vad som helst, när som helst.
Det enda som återstår då är ju att vi måste vilja hitta och ta del av informationen. Det är Bibliotekets viktigaste roll framöver. Att inspirera folk att ta del av för dem ny information och för dem nya berättelser. Att inspirera folk att ta del av för dem ny information och för dem nya berättelser. Att inspirera folk att ta del av för dem ny information och för dem nya berättelser.
Hur man ska göra detta finns det mycket att säga om. Jag tänker nog inte gå in på alla de sättet jag kan tänka mig att det sker på, men att bibliotekets roll och inriktning kommer att behöva förändras mycket är inte svårt att förutse. Och det kan nog dessutom behöva göras ganska så fort… (Som sagt, 14000 pers på Malmöbibblan står för hälften av stadens lån. Malmö som har 300 000 invånare.)
För om biblioteket ska kunna utvecklas med sin roll, och vara i framkant i utvecklingen snarare än långa steg efter, så måste man påbörja omställningen nu. Det är ett stor skepp som ska navigeras. Framförallt så är det betydligt enklare att inspirera och influera människor om man redan har ett stark inflytande och en stor trovärdighet och tillit hos dem (alla älskar ju bibliotek, även de som inte går dit, men vad säger att det alltid kommer att vara så?). Arbetet måste alltså påbörjas innan det är allt för få människor som besöker biblioteken, innan bibliotekets positiva aura börjar blekna, annars kommer man helt enkelt inte ha den cred som behövs för att kunna samla, inspirera och uppmuntra invånarna att leta vidare i informationsöverflödet.
Här är en liten snabb lista med tankar som måste in på biblioteken, nu. Ingen fullständig action plan på något sätt. Men lite stödord. Fram till vägen som leder till större intresse och inflytande för biblioteken.
Lite “rakt ut” kanske, men det är följande som måste ske:
1. Ut med pappersböckerna
2. In med människorna
3. In med bästa wifi-uppkopplingen i stan
4. In med bästa kaféerna i stan.
5. Bästa lokalerna har ni redan, så mötesplatsanpassa dem istället – gör det enkelt för människor att samtala, tala, läsa, berätta, inspirera och inspireras.
6. Fram med bibliotekarierna! Ut ur arkiven, ner på golven. Träffa folk, debattera, uppvigla, kommentera. Väck intresse! Få liv i oss!
7. In med andra yrkesgrupper. Journalister, pedagoger, it-folk, företagsfolk, kreatörer, konstnärer, förläggare, syo-konsulenter, professorer, lärare och historieberättare.
8. In med inspirationen och kreativiteten!
9. Ut på stan! Biblioteket som en del i samhället och offentliga rummet. Självklart. Erbjud bibliotekets inspirationstjänster på andra platser än i de egna lokalerna.
10. In med författarna och artisterna – arrangera föreläsningar, debatter, samtal, spelningar, utställningar och liknande i mycket högre grad. Tänk brett!
11. Sluta fokusera på texten. Fokusera på lärandet, berättelserna, informationen och kulturen istället. Och människorna bakom och framför.
12. In med “kontexten”. Ge oss vårt läsande och lärande ett sammanhang. Materialisera den digitala texten på olika sätt. Möten är bara ett av många. Ni måste tillföra något till berättelserna och informationen.
Vad är då kvar av den traditionella biblioteksverksamheten?
Rätt mycket, antagligen. Men med väldigt mycket mera adderat. Ett av bibliotekens och bibliotekariernas största funktioner i framtiden tror jag blir som kuratorer och inkubatorer för idéer.
Peppa folket till lärande och fortbildning. Samt filtrera ut och uppmärksamma de ämnen/personer/strömningar som är intressanta just nu. Få folk att komma till biblioteket på samma sätt som vi idag går till lekparken, puben, resumés onsdags-öl, företagsinkubatorerna, sportarenan, biografen och stadsfestivalen. Bredda biblioteket, helt enkelt.
“Vad är då skillnaden mellan Espresso House och Stadsbiblioteket?” frågar du mig lite dissigt.
Svaret är enkelt: Kontexten så klart! Sammanhanget, människorna, innehållet, miljön, byggnaderna, inspirationen. En plats där människor möts för att prata litteratur, kunskap, lärande och kultur. Människor som är precis som du. Och du. Och du. Och du. Och jag. Och som pratar om de sakerna som vi alla vill. Ett öppet forum. En upplevelsepark med kunskap, lärande och berättande i botten.
Där har ni framtiden för ett levande bibliotek. Se nu till att ta möjligheten att göra något bra utav det. Fokusera på rätt saker och tänk längre än din pappersboks sista sida. Men, I tell you, det är dags att börja nu om biblioteket ska ha en fortsatt lika stark ställning i framtiden.
Eller i andra ord:
Alternativ A.
Biblioteket genomgår förändringen och blir en plats för kunskapsutbyte, fördjupning och inspiration för en stor del av stadens befolkning. Man kommer hit för att lyssna på intressanta föreläsare, historier, uppträdanden. För att jobba, för att träffa folk, för att träffa nya folk att anställa, för att skapa, för att dela med sig av information och reflektion, för häng, mys, inspiration och för att det är en fantastisk plats med mycket historia och kunskap i väggarna. Och för att, ja just det, höll nästan på att glömma! – man kommer till biblioteket för att läsa! Men inte för att låna.
Alternativ B.
Biblioteket fortsätter att vandra på den redan allt mer avsmalnande stigen. Det blir en kostsam kulturinstitution vars främsta uppgift blir att förvalta ett gigantiskt kulturarv som snart ingen vill ta del av på det sättet som det erbjuds. Från många lån till några få. Till få lån för några få. (I förlängningen: pengarna försvinner, ingen vill satsa på en verksamhet som ingen vill ha, och Alternativ A ovan tvingas igenom, men något årtionde för sent. Och då blir det svårt. Man måste rädda den krassliga relationen till biblioteket som skapats den senaste tiden och det kommer bli svårt att få de “unga och hungriga” människorna att vilja cykla till biblioteket…)
Nå? Det är bara att välja! Och kom ihåg: “Det kan gå väldigt fort från ‘Det är för tidigt att säga någonting om…’ till ‘Det är för sent för att göra någonting åt…’
Lästips: En artikel om ett bibliotek som slängt ut alla böcker hittar ni här (tipstack till någon på Twitter, kommer bara inte ihåg vem som postade den, sorry): http://www.boston.com/news/local/massachusetts/articles/2009/09/04/a_library_without_the_books/?page=full
